Nu har jag fyra hela träningar i benen och det är en blandning av lyckorus och frustration när jag bedriver träningarna. Lyckan kommer så fort jag stiger in på planen och frustrationen när hjärnan vill mer än kroppen. Det är säkert naturligt och bitarna i spelet faller sakta på plats igen. Jag siktar på att spela min första B-lagsmatch inom tre veckor.

Thylle kom till träningen idag. Han hade en Forest Gumpliknande stödskena om högerknät. Den skall tydligen behållas på i tre månader för att läka ihop korsbandet. Efter det kan han börja träna fotboll igen och Thylle kommer inte ge upp, det är en sak som är säker.

Hade inte Jens skrivit på? Jag har i alla fall inte sett skymten av honom än. Ja visst ja………….. Han började ju med tio dagars semester. Skönt.

En träning kvar innan serien vänder och vi tar emot Göteborg på Vångavallen. Det blir såklart en svår match men jag tror att vi har en skaplig chans att rubba de om vi får en urladdning. Det ligger lite i luften på träningarna och jag tror vi kommer göra en kanonmatch.

Riktigt tung förlust idag. Den blir så mycket tyngre när man några minuter efter avspark får höra att Thylanders korsband förmodligen är av och att Max Fuxbergs muskel i baksidan på låret kanske också gick helt av. Vad händer egentligen med alla de här skadorna? Vad beror de på? Det kan inte bara vara otur. Det kan heller inte vara så att alla som spelar i Trelleborgs FF är skörare än spelare i andra lag. Jag har inget svar men det känns nästan som att det ligger en förbannelse över föreningen. Varje gång det ligger en spelare ner och vrider sig i gräset stannar hjärtat till någon sekund och tanken på det värsta ploppar upp direkt.

Jag var helt säker på att Abels nick gick in vid målvaktens vänstra hörn. Bombsäker på att ett hål i nätet hade förbryllat domaren. Lika säker blev jag på att det inte var mål när jag fick se reprisbilderna som visade att bollen gick en eller två meter utanför. Till och med speakern var så säker på mål att han satte igång musiken och därmed fick igång publiken.

Axel Kjäll var på Vångavallen idag. Det var riktigt kul att träffa honom igen. Han är verkligen saknad i omklädningsrummet med sin ironiska humor.

Jag är imponerad av hur vi skötte oss i derbyt igår. Alla fötter och skallar var med till hundra procent. Förutom en sekund i slutet av första. Situationen där Thylander klackar bollen mot eget mål och friställer Daniel Larsson är snudd på komisk. Thylander måste trott att domaren hade blåst, vilket han också borde gjort. Olyckligt blev det och jag lider med min gamle vapendragare. Riktigt roligt att se Drugge och Haynes bilda innermittfältspar, att de dessutom gjorde det galant gör det inte tråkigare. Haynes har verkligen hittat målet dessutom.

Viktor i målet gjorde ännu en stark match och man måste undra vad hemligheten bakom hans lugna och mogna beteende är.

Idag fyller Love ett år. Vi har firat med presenter och glass i stora lass.

1-års puss

Matcherna haglar tätt just nu, på onsdag är det Häcken borta. Schemat är i värsta laget och det drabbar helt klart de skadebenägna spelarna. Som tur är har vi en bred trupp men det är aldrig bra om spelare försvinner från tillgängligheten på grund av förslitningsskador som senare kan leda till allvarligare skador. Jag själv är nog ett offer för det då mitt korsband säkerligen slitits av bit för bit tills det slutligen brustit. Jag tror faktiskt jag skriver in mig i listan på att allsvenskan ska ha 14 lag och inte 16.

I morgon blir det ett stenhårt styrketräningspass i gymmet. Det skall svida och värka i benen och lederna när jag är klar.

Första passet på gräs idag. Vilken glädje. Den kom redan i omklädningsrummet när jag fick sätta på mig fotbollsskorna och skratta med grabbarna igen. När jag sedan efter ett evigt tjat på Lager och LO, eftersom de vägrade ge mig träningskläder, fått på mig full mundering och äntrat c-planens gröna gräs, kände jag samma lyckorus som jag hade när jag var liten. Det känns skönt att det är så lite som kan få mig att känna sådan glädje. Jag älskar att spela fotboll och jag tänker göra det ett väldigt bra tag framöver.

Jag har inte varit nere på Vångavallen när det varit träning på väldigt länge, ändå tar det inte mer än 5 minuter innan första hånet från en lagkamrat kommer. Är det inte mina kläder det är fel på så är det mitt hår eller något annat de tycker verkar roligt att kommentera. Idag stod Lasse Larsson och Thylle och skrattade med pekande fingrar på mig. De tyckte tydligen att min jacka var det roligaste de någonsin sett.

Haynes frisparksmål var en riktig pärla. Jag är inte förvånad. Han brukar stå efter de flesta träningar och nöta knorrar över muren. Det ger resultat och det ger mersmak åt alla fotbollsälskare. Kommer ett till imorgon?

Drugges sköna Zlatanimitation som målgest var kul att se. Undrar om han var medveten om likheten själv.

Jag tror Pode kommer sparka till sig en riktigt fin placering i den allsvenska skytteligatabellen. Den killen har ett iskallt avslutningsöga.

I morgon spelas första derbyt någonsin på den nya arenan i Malmö. Jag tror TFF kommer stå som vinnare. Det finns något hos varenda kille i laget som gör att vi älskar att slå Malmö, den lilla saken som finns i huvudet på oss kommer göra att vi tar ut oss lite extra och lite mer än vad vi själva tror är max, utan att ens märka att vi gör det.

En hälsning från västgötaligan.

Så här brukar vi få se Thylle innan det är dags för träning.

El Topo !! Det är fantastiskt roligt med musiktips. Jag har en gammal skiva med okkervil river men ska nu genast lyssna in mig på den nya. Du verkar ha utmärkta öron och jag ser redan fram emot nästa tips, som jag nu sätter press på dig att ge.

Idag skiner solen och det är dags att ta med sig sonen och frugan ut på en promenad.

/ Jonas

Som vanligt har tisdagen bestått av två träningspass, först fotboll sedan brottning. Alla är naturligtvis på bästa humör efter segern i söndags. I vanlig ordning har vi även fått se matchen igen på video och på så sätt kunnat analysera positiva och negativa spelsekvenser. För även om vi vann och spelade okej finns det mycket vi kan göra bättre. Att titta på situationer där man gjort misstag handlar inte om att strö salt i såren, utan tvärtom lära av dem. På detta sätt utvecklas vi till bättre fotbollsspelare men framförallt hjälper det lagets strävan mot perfektion. Med perfektion menar jag speliden, Tom och Alf har en väldigt tydlig spelide men det tar tid innan vi kan utföra den på bästa möjliga sätt, ibland lyckas vi bättre och ibland går det sämre, men det viktiga är att det går framåt. Jämför man antalet poäng före och efter EM så ser man tydligt att vi som lag utvecklas åt rätt håll.

Stämningen är alltså på topp och detta visar sig på en del olika sätt. Ett av tecknen på att folk är glada är att det begås betydligt fler bus, dessa brukar nämligen lysa med sin frånvaro när det går lite sämre. Naturligtvis kan ökningen av antalet bus också bero på att vår käre Thylander just nu är skadad. Medan vi övriga sliter uppe på träningsplanen smyger Thylle (numera känd som Emil i Lönneberga) runt i korridorerna och hittar på hyss. Naturligtvis skulle han aldrig erkänna något av dem, men det kan inte vara en slump att just när Thylle är skadad försvinner; Wihlborgs necessär, undertecknads tröja, Eriks kalsonger, Jensens skor, Bjurras mobil och sist men inte minst Nylunds livsviktiga hårgelé. Men allt detta tolkar jag som ett gott tecken på att stämningen är god och lovar heligt att inte göra något tillbaka. Jag menar, inte kommer jag hämnas på dig Thylle, du som var så snäll och gav ledtråden fågel, vilken ju hjälpte mig att till slut efter en timmes letande finna tröjan hängandes i målribban på Vångavallens A-plan…

/ Sloth

Nyss hemkommen från sponsorfotbollen. Kvällen där vi spelare och våra sponsorer, i mixade lag möter varandra i en raffinerande cup. Det är alltid lika trevligt att få möta och träffa människorna från företagen som stöttar och sponsrar vår förening. Några roliga saker hände som vanligt. Haynes, Drugge, Mike, Emil och Paulinio trodde tydligen att det var allsvensk omgång då de gick in med hundra procent i varje duell. Thylander och Thylander senior ser ut att vara utdragna ur en kopieringsmaskin, då de är identiska både till utseende och spelstil. Thylander den äldre såg dock lite rappare ut i steget.

Vårt lag, som hade namnet Benny (om det var efter legendaren Mårtensson låter jag vara osagt) spelade till sig en finalplats. En final vi lyckades vinna med 4-1 till storpublikens jubel. Nämnas bör också att Jens lag, som var storfavorit inför turneringen slutade på en sistaplats.

Efter fotbollen var det mat med dryck och det är ingen vild gissning om det fortfarande finns folk i tältet på Vångavallen.

/ Jonas

Matchen mot Gais går definitivt inte till historien som den mest välspelade, men faktum är att vi fortfarande inte släppt in något mål på bortaplan efter EM och bara förlorat en av de sju senaste matcherna. Vad som däremot känns lite oroväckande är att vi tappat det fina spel som gjort att vi tagit trepoängare mot såväl Göteborg som Gefle. Mot Gais hade vi förtvivlat svårt att skapa något konstruktivt samtidigt som vi tillät Gais föra spelet. Lyckligtvis lyckades vi försvara oss bra och vi fick med oss en poäng men om det ska bli rolig höst måste vi få vårt spel igen. Kryss kan vara bra ibland, men det räcker inte långt om vi ska ha en chans klättra i tabellen.

Imorgon är det återigen dags för en gästträning, denna gången ska vi ut på Österlen där vi på förmiddagen tränar i Simrishamn och på eftermiddagen i Brantevik. Ska bli spännande, Brantevik tränas ju för övrigt av gamle TFF legenden Lars Blixt och även Peter Jönsson (som spelade ett år i TFF:s A-lag) finns där.

Vad gäller skador är det fortfarande oklart vad Thylander dras med för något, förhoppningsvis var det bara kramp och i så fall borde han vara tillbaka snart. Måste ge en eloge till Melander som i början av matchen åkte på en jäkla smäll mitt på vristen och trots detta fortsatte spela. Smärtgränsen för denne man måste vara hög för när han kom till träningen idag var foten blå och svullen. Det är sådan inställning som gör att Peking ska få ett helvete till helgen.

/ Sloth

Då var man precis hemkommen efter en tur med båten ute på Sövdesjön. Tanken var att vi skulle meta upp en och annan storgädda, men detta visade sig vara lättare sagt än gjort. När vi efter ivrigt sökande runt hela sjön tvingades ge upp på grund av mörkret kunde vi summera dagens fångst, 4 mörtar och en liten abborre. Hade det varit för ett par hundra år sedan skulle man fått lägga sig på fastande mage, tur då att vi lever i en annan tid och att det finns kebabvagnar i Lund som kan rädda en.

Igår tränade vi två pass, i vanlig ordning var det fotboll på förmiddagen och brottning på eftermiddagen. Stämningen kunde väl varit bättre men det ska väl vara lite grinigt eftersom vi inte är nöjda efter matchen i söndags. På torsdag är jag övertygad om att grinigheten ersatts av revanschlystnad.

För att luckra upp den tryckta stämningen beslöt jag och min för dagen nya vapendragare Thylle att vi skulle spela vår gode vän Nylund ett litet spratt. Nylund med sin yviga lejonman är den enda i laget som använder kam. I bästa Elvis Presley maner står han varje dag och drar kammen genom håret samtidigt som han beundrar sig själv i spegeln. Av en ren slump hade jag och Thylle kommit över en burk tejprep som för den ovetande sprayas på benet när man ska få tejpen att fästa bättre, ett slags klister så att säga. Då Nylund tog sin dagliga kroppsmassage hos Eva, slank vi ner i hans väska och sprayade kammen så gott vi kunde. En stund senare steg Nylund in i duschen, genomförde sina rutiner, torkade sig och gick bort mot väskan. Förväntansfulla som barn satt vi i bortre hörnet av omklädningsrummet och iaktog honom medan han tog fram kammen och gick bort mot spegeln. Kammen fastnade direkt och Nylund blev helt blek i ansiktet, som tur var fick han loss kammen men skrattsalvorna som ekade i rummet kommer sitta kvar ett tag i hans huvud tror jag. Peace Nylund du vet att vi älskar dig!

/ Sloth

Matchen i lördags var väldigt speciell. Redan efter en kvart kändes det som att man hade 90 min i benen. Man ska såklart inte skylla på värmen och solen, det är lika för båda lagen, men man kan förklara den dåliga kvaliteten och det oprecisa passningsspelet i första halvlek med att solen stod rätt i pannan och det kändes som man kokades inifrån. I andra och med solen i nacken tar vi över helt och är väldigt nära att avgöra. Thylander har tre riktigt heta chanser där jag verkligen hade unnat honom att bli matchhjälte, speciellt när han helt på egen hand drar tre HBK:are för att sedan snyggt lägga den mot bortre stolpen. En decimeter till och tre pinnar hade varit våra.

Två träningar idag. Det ena ett rent fotbollspass med tonvikt på passningsspel. I det avslutande spelet stod det efter 3 matcher oavgjort och det tillämpades sudden death, där Andreas Drugge efter ett makalöst cirkusmål, avgjorde i vårt lags favör.

Andra träningen bestod av brottning, där vi i en oerhört saltig och varm brottarlokal verkligen fick bekänna färg. Jag hade dessutom, en några viktklasser tyngre Drugge på mina axlar, när vi sprang runt på mattorna.

I morgon är det ledigt och familjen väntar besök av farmor som tagit sig ner från Roslagen.

/ Jonas