Årets Allsvenska säsong avslutas på söndag den 9 november och därmed måste det vara den längsta säsongen under 2000-talet. Detta märks inte minst på vädret och planerna att det snart måste vara dags att avsluta kalaset. Vi är även ett par spelare som dessvärre måste kasta in handuken inför sista matchen. Melander som drabbats av yrsel, troligen orsakad av hjärnskakning, jag själv som har fått en bristning i låret, Bjurström med avslitet korsband, Tommie med känningar i baksidan samt Jensen som är sjuk. Skadelistan är längre men ovan nämnda är de senaste bortfallen. Positivt är att Fuxberg kunde träna för fullt och därmed är aktuell inför matchen på söndag.

Det är alltså bara de allra tappraste hjältarna kvar som ska åka upp till huvudstaden och bärga hem säsongens tre sista poäng. Imorgon tränar vi halv tio och direkt efter är det dags för avresa. Känns lite snopet att stanna hemma, men jag och de andra halta och lytta får väl se matchen från sjukstugan.
Vill passa på och rikta ett tack till laauugeer som fått bastun varmare än någonsin, starkt med tanke på att hans glasögon immar igen varje gång han är där inne.

/ Sloth

Stämningen var lite dämpad på dagens träning. Det var ju faktiskt under all kritik att vi inte lyckades knipa tre poäng mot Gefle i söndags. Av någon anledning kom vi inte alls upp i normal standard, trots detta hade vi ändå ledningen två gånger i matchen vilket normalt ska räcka till en seger. Men Gefle ville annorlunda och slog oss på fingrarna tre gånger om.

Just nu känns det mesta svart och man känner sig enormt sliten både mentalt och fysiskt. Det har varit en rolig men lång säsong, och visst har vi gjort det bra men om vi inte avslutar på ett bra sätt kommer man bara minnas den negativa avslutningen.

Tycker väldigt synd om Bjurström, bara att hoppas att den magnetröntgen som han ska göra på torsdag visar ett positivt resultat. Om inte, d v s om det visar sig att korsbandet är av, väntar operation och sen en rehabilitering på minst ett halvår. Men nu ska vi inte måla fan på väggen utan tänka positivt. Själv har jag halva säsongen dragits med en besvärande baksida och idag högg det till i en löpduell med Jensen. Vet än så länge inte om det är en bristning, men får vila imorgon och hoppas det känns bättre på torsdag.

Nej, man får väl gaska upp sig lite, vilken betydelse har dålig match mot Gefle i jämförelse med hur folk lider i andra delar av världen. Nu har i alla fall jag fått skriva av mig lite och det känns faktiskt lite bättre. Jag säger som Mattis sa när han låg i sängen med smärtor efter slagsmålet mot Borka: Det enda som kan få mig att må bättre är att den där Borka mår ännu sämre. Det enda som får oss att må bättre är att gnetarna Ljungskile förmodligen mår ännu sämre.

Skämt åsido, det som verkligen hade fått en på bättre humör hade varit tre fräscha poäng mot Djurgården på söndag!

/ Sloth

Dagens träning var lite sömnig, det var svårt att komma igång och det kändes att vi hade två ganska tuffa pass i benen. Innan träningen utspelade det sig dock två roliga händelser som fick omklädningsrummet att tända till en smula.
Den första när Haynes klev innanför dörren med vad som såg ut som en Uggla peruk. Han hade nämligen tagit sitt förnuft till fånga och gjort en Bjurström, dvs permanentat håret.
Den andra, som gjorde Paulinio rasande på hela det svenska folket, var en väl placerad leksaksbajskorv på toalettgolvet.

Lediga imorgon och ett matchförberedande träningspass på söndag, sen är det dags för Gif Sundsvall. Matchen i våras slutade för egen del med fraktur och kryckor. Hoppas det slutar i glädjetårar den här gången.

/ Bjurström

Sitter hemma i lägenheten med värk i kroppen och feber, inte ens iprenmannen verkar kunna hjälpa mig och då är det illa. Detta var ju inte direkt vad man hade räknat med och extra tungt med tanke på matchen på måndag. Men det är bara att bita ihop och försöka få skiten ur kroppen. Tur i alla fall att Elin också är sjuk, då slipper man i alla fall vara ensam.

Annars har grabbarna tränat som vanligt idag, har dock inte fått tag i Bjurström så någon uppdatering från VV kan inte ges. Imorgon är det i alla fall ledigt, själv hoppas jag på regn och rusk så att man slipper ångesten av att inte kunna vara ute…

/ Sloth

Vi gick idag ut på Vångavallens gräsmatta för att öva på fasta situationer. Så fort vi borrade dobbarna ner i gräset såg vi vilken otroligt fin plan det var. Den låg slät som en golfgreen framför oss. I de stunderna är det underbart att bo i Skåne. Klimatet här nere underlättar för planerna att bli bättre tidigare på året men vi tror även att den viktigaste delen ligger hos planskötarna. Vi kan stolt säga att vi har Sveriges bästa hos oss. Efter GAIS-matchen var planen uppsprungen och gropig. En vecka senare ligger den platt som en konstgräsplan. Det uppskattas innerligt av en fotbollsspelare, det finns inget som slår en riktigt fin fotbollsplan.

I morgon äger alltså slaget om sydskåne rum. Vi får besök av den meriterade storebrodern.
När jag, Bjurström, var liten höll jag faktiskt på MFF ett tag. Jag kommer till exempel mycket väl ihåg straffdramat mot IFK Norrköping 1989. Jag kommer även ihåg att jag trodde att jag var Jesus, vilket underlättar att förstå mitt felbeslut av favoritlag.

Vi hatar inte MFF, vi älskar bara att slå de. Så är det att vara lillebror.

Som avslutning kan vi även berätta att Jan Lagerborg bjöd alla på tårta efter dagens träning. Förutom de som sprider skvaller om vissa materialförvaltare i vissa bloggar. Vi fick sätta oss i bilen, lite besvikna och mycket hungriga. Det här är sista gången Jan Lagerborgs namn nämns här.

/ Jonas och Jens

Sitter hemma i lägenheten och väntar på att Bjurström ska komma och hämta mig. Måste ge honom en eloge för att han alltid är i tid. Vi har samåkt i ett par månader nu och inte en enda gång har han missat tiden. Igår kväll var han på besök med sin gravida Sandra och vi tittade på allsvensk fotboll. Snart får vi kanske vara beredda på att spela utan vår lirare på mitten för bebisen i Sandras mage sparkade ordentligt och verkade vara sugen på att få komma ut och spela.

Var imponerad över Kalmars spel igår, med bröderna Elm, Santin och Ingelsten har de en offensiv som blir svårstoppad i år. Även om Elfsborg vann klart igår så är de inte lika övertygande, tycker att de saknar tyngd framåt. Jaja, nog pratat om det, imorgon smäller det! Tror att det viktigaste är att vi kan behålla vårt nyvunna självförtroende och behålla vår aggressivitet. Lyckas vi med detta kommer Peking få det mycket tufft imorgon! Oj,nu tutar han där nere i tid som vanligt…

/ Sloth

Kroppen börjar äntligen skaka av sig det hårda löppass som vi hade i torsdags eftermiddag. Tanken från tränarna var väl att väcka kroppen och vakna blev vi, klarvakna. Tror nog att det kan vara bra att trycka lite hårdare så att kroppen vänjer sig vid att ligga på max, det behövs säkerligen på måndag.

Skönt att skadeläget börjar ljusna i truppen, Bjurström hel igen, Melander snart hel, Yousef, Jensen och Wihlborg är alla i full träning även Drugge (numera känd som Harry Potter) är snart tillbaka. Även om truppen är bred så finns det gränser för hur många skador man klarar av.
Eftersom vi idag(lördag) hade fritt från träning passade jag på att dra iväg på en liten fisketur, eftersom min vapendragare Bjurström inte tycker om fisk fick jag spendera dagen på egen hand. Har dock en plan om att dra iväg hela laget på en tur snart, får se hur många som nappar. Även om vi i truppen träffas varje dag så kan det vara givande att göra andra saker ihop.

Imorgon samlas vi kl 09.00 för att via buss ta oss upp till Örebro. Tycker det är skönt att åka upp dagen innan, en 6 timmar lång bussresa sätter sig i benen. Får förresten inte glömma att ställa fram klockan, inte så snyggt och komma en timme försent, tror nog att jag får ringa Paulino också.
Tills vi hörs igen imorgon kommer här en liten anekdot riktad till alla er som liksom jag glömmer om det var fram eller tillbaka man skulle ställa klockan.

”När det är sommar ställer man fram utemöblerna alltså fram klockan, vintertid ställer man tillbaka dem alltså tillbaka klockan”
/ Sloth