Som Bjurra tidigare nämnt fick jag hjärtklappning på träningen i fredags, detta är inget ovanligt vad gäller mig egentligen, men skillnaden denna gång var att det höll i sig i 25 minuter. Normalt varar det bara i 5 minuter, därför ansåg Peter Malmgren(vår lagläkare) att det skulle göras en fullständig undersökning av mitt hjärta innan jag fick träna igen. Därför lade de in mig på hjärtavdelningen på Trelleborgs lasarett i lördags. Där har man sedan gjort alla tänkbara tester, vilka alla som tur var visade sig vara bra. Idag kunde jag så skrivas ut vilket gjorde att jag kunde medverka på dagens träning. Vill passa på att rikta ett stort tack till alla på avdelning 12, trevligare och varmare människor får man leta efter. Det är nästan så man längtar tillbaka.

Imorgon är det så äntligen dags för allsvensk match igen. Elfsborg står på schemat och de har helt plötsligt fått en chans att ta sig upp på lika många poäng som Kalmar. Detta ska vi definitivt sätta stop för, vilket är fullt möjligt om vi kan fortsätta i samma takt som senast mot Kalmar.

/ Sloth

Som vanligt har tisdagen bestått av två träningspass, först fotboll sedan brottning. Alla är naturligtvis på bästa humör efter segern i söndags. I vanlig ordning har vi även fått se matchen igen på video och på så sätt kunnat analysera positiva och negativa spelsekvenser. För även om vi vann och spelade okej finns det mycket vi kan göra bättre. Att titta på situationer där man gjort misstag handlar inte om att strö salt i såren, utan tvärtom lära av dem. På detta sätt utvecklas vi till bättre fotbollsspelare men framförallt hjälper det lagets strävan mot perfektion. Med perfektion menar jag speliden, Tom och Alf har en väldigt tydlig spelide men det tar tid innan vi kan utföra den på bästa möjliga sätt, ibland lyckas vi bättre och ibland går det sämre, men det viktiga är att det går framåt. Jämför man antalet poäng före och efter EM så ser man tydligt att vi som lag utvecklas åt rätt håll.

Stämningen är alltså på topp och detta visar sig på en del olika sätt. Ett av tecknen på att folk är glada är att det begås betydligt fler bus, dessa brukar nämligen lysa med sin frånvaro när det går lite sämre. Naturligtvis kan ökningen av antalet bus också bero på att vår käre Thylander just nu är skadad. Medan vi övriga sliter uppe på träningsplanen smyger Thylle (numera känd som Emil i Lönneberga) runt i korridorerna och hittar på hyss. Naturligtvis skulle han aldrig erkänna något av dem, men det kan inte vara en slump att just när Thylle är skadad försvinner; Wihlborgs necessär, undertecknads tröja, Eriks kalsonger, Jensens skor, Bjurras mobil och sist men inte minst Nylunds livsviktiga hårgelé. Men allt detta tolkar jag som ett gott tecken på att stämningen är god och lovar heligt att inte göra något tillbaka. Jag menar, inte kommer jag hämnas på dig Thylle, du som var så snäll och gav ledtråden fågel, vilken ju hjälpte mig att till slut efter en timmes letande finna tröjan hängandes i målribban på Vångavallens A-plan…

/ Sloth

Då var man precis hemkommen efter en heldag ute på Österlen. Trots att regnet vräkt ner under stora delar av dagen har det varit en trevlig vistelse där både Simrishamn och Brantevik kunde erbjuda fina träningsplaner.

Under förmiddagspasset hände inga direkta incidenter mer än att Bjurra efter några minuters träning undrade varför jag bara hade ett benskydd. Förvånad tittade jag ner och upptäckte att han hade rätt, viskande bad jag honom att hålla tyst om detta, men naturligtvis kunde han inte hålla sig och sekunden senare ekade skratten på Simrishamns IP.

Efter träningen åt vi lunch på golfrestaurang och resten av tiden spenderades på olika sätt, de flesta såg matchen mellan Sverige- Kanada, men jag, Jensen, Melander och Thylle spelade 48:a som för den ovetande är ett spännande kortspel. Bara att hoppas att grabbarna har en bra lön för korthaj som man är så blev de rejält skinnade.

Eftermiddagspasset bestod av fotboll samt fys och runtom stod spelare från såväl Brantevik som Vellinge och tittade på. Dessa skulle nämligen spela kl 18, men med tanke på hur lång tid Yousef stod i duschen kom de aldrig till att byta om så jag antar att matchen fick skjutas upp.

Måste tacka Brantevik för den utsökta måltid som serverades efter träningen, kryddan på moset var när Tommie beslutade sig för att utsätta Filip(U-lagsspelare) för en gammal klassiker. Mitt under middagen frågade Tommie Filip om han kunde vara så snäll att hämta ett glas vatten. När Filip reste sig upp knackade Tommie i glaset så det ekade över hela salen. Förvånade tittade samtliga 30 personer i lokalen mot Filip och undrade om han skulle hålla tal. Filip fina ansiktsfärg byttes mot knallrött och jag har nog aldrig sett någon sätta sig så fort igen.

Imorgon blir det välbehövlig vila och bloggen uppdateras inte förrän på torsdag.

/Sloth

Igår (torsdag) tränade vi redan kl 10, vilket är ganska skönt för då har man hela dagen fri efteråt. Det var ett långt träningspass där backlinjen gnuggades stenhårt och som avslutning blev det intervallöpningar. Som det ska vara med andra ord med tanke på förra matchen.

Bjurström är ju för tillfället gräsänkling och med tanke på att Elin jobbar, har det blivit mycket tid över att lira playstation. Men dessvärre har detta inte gått särskilt bra, därför beslutade vi oss igår för att stänga av och ringa vår gamle vapendragare Alexander Steen (alias Bulten) för en liten fika på stan. Bulten som numera är mäklare i Lund och lirar fotboll i Lunds BK var inte sen att hänga på.

Förr om åren var vi ju ett helt gäng som bodde här, Micke B, Reunir Leosson, Jimmie, Bulten, Fegler och jag. Men åren går och folk försvinner, tur i alla fall att Bjurra kommit annars hade det varit kris. Bulten frågade om vi alla skulle åka och hälsa på Reunir på Island i november och det kanske vi gör, trevligare människa än den gamle Reunir får man leta efter. Undrar förresten om det är någon av er läsare som minns honom?

Nu ska jag åka och hämta Bjurra, träning kl 15, bäst att vara i tid.

/Sloth

Kryss mot di blåe på himmaplan, får vi väl som matchen gestaltade sig vara ganska nöjda med, även om vi hade ett par heta chanser mot slutet. En av de stora skillnaderna i år jämfört med i fjor är att vi dagen efter sätter oss ner och analyserar matchen. Tom/Alf ger sina synpunkter och låter sedan oss spelare ventilera. Idag var inget undantag, Alf som sett matchen igen på video konstaterade att vi under första halvlek låg för långt ner i plan för att kunna åstadkomma något konstruktivt. Däremot blev det bättre under slutet av andra halvlek, vi kunde stå upp högre och skapade därmed några chanser som vi kunde avgjort matchen på. Tom menade på att vi måste bli tuffare, varför nöja oss med att år efter år ligga i botten på Allsvenskan eller i Superettan, vem säger att vi inte kan ligga uppe i toppen istället(?). Mycket handlar om att vi ska tro på allt vi gör, ha lite kaxigare attityd och inte nöja oss med att bara vara med.

Tror det ligger mycket i detta, många lag som är nykomlingar har för stor respekt för Allsvenskan. Det är klart att skillnaden är stor mellan serierna, men ofta presterar de nya lagen en betydligt sämre fotboll än vad de egentligen kan. Även om lagen är bättre måste man våga spela på det sätt man kan annars kommer man aldrig ha en chans att nå framgång. Se på Norrköping, den vägvinnande fotboll de visade i Superettan är som bortblåst. Det blev så tydligt senast mot Göteborg hur de efter 0-1 tappade all tro på sitt eget spel och den fotboll de visade upp i andra halvlek hade inte gett dem många segrar i Superettan heller.

Tycker att skillnaden på TFF i år jämfört med tidigare upplagor är att vi har många hungriga vinnarskallar som vill visa att de duger uppe i finrummet. Karaktärer som Drugge, Haynes, Dennis, Mange, Bjurra, Thylle, Jensen(listan är hur lång som helst) kommer inte nöja sig med att bara vara objudna gäster. Nej, nu är det dags att ta på finkostymen för i år ska det dansas.

/ Sloth

Nu sitter vi på hotellrummet sömnlösa och mår som vi förtjänar…Egentligen är det svårt att förstå hur vi kunde vara så tama, alla förberedelser hade varit perfekta och allting kändes bra. Om man ska sätta fingret på orsaken till vårt agerande så är det nog att alla ville för mycket och då låser det sig istället.
Just nu när man inte kan somna så flyger tusen tankar genom huvudet och inte en enda av dem är positiv, men imorgon är det dags att gå vidare och lägga all energi på söndagens match mot Gais.

För även om det känns för jävligt nu så finns det ingen anledning att gräva ner sig utan istället lära av våra misstag och agera utifrån det på söndag.
På söndag är det ju första himmamatchen och tanken på det får oss faktiskt att må lite bättre. Ska bli oehört skönt att få spela på vanligt gräs igen och inte vilket gräs som helst utan Sveriges grönaste matta!

Antar att vi får lägga oss nu, solen går ju trots allt upp imorgon också….

/Sloth o Bjurra