Öster
Publicerad den 6 augusti 2012 klockan 22:51 av Kristian Haynes
Nyss hemkommen efter en fullspäckad fotbollsdag! Dagen startade 09.00 på Vångavallen.
Jag är med som instruktör på TFFs sommarproffsläger. Nu när jag inte själv kan vara med och spela så passar jag på att skaffa mig lite erfarenhet kring tränarrollen. Jag har stora förhoppningar efter min aktiva karriär om att kunna leva vidare inom fotbollen som tränare. Idag hade jag nöjet att jobba med 15-16-åringarna och de övriga ledarna Alexander Tengryd, Mats Malm, Hannu Sirviö, Alf Westerberg och Lasse Larsson. Stor fotbollskunskap samlad på ett och samma ställe..mycket trevligt. Detta fortsätter även under tisdagen och onsdagen..
Nu till kvällens match. Det fanns goda förutsättningar för en bra match. Öster kommer från två oavgjorda matcher och vi med två bortasegrar. Efter tre raka borta matcher var det äntligen dags att spela på Vångavallen igen.
Vi börjar matchen bra och får precis som i senaste matchen mot Assyriska bra utdelning på våra chanser. 1-0 kommer efter att en Öster back får hjärnsläpp och tar med sig bollen med handen. Zoran fortsätter att vara säkerheten själv från elva meter. 2-0 är fotbollsgodis från Magnus Andersson som än en gång visar upp sitt mäktiga skott. Han skjuter fantastiskt med båda fötterna. Vi skapar väl inte så mycket mer egentligen och det känns som god kontroll även om Öster har ett stort bollinnehav. Det som verkligen blev avgörande för matchen ikväll var Östers 1-2 reducering som kommer precis innan paus. Det gör att Öster trots underläge kan gå till paus vila med en god känsla och bara ett mål ifrån en kvittering.
Jag tycker att vi startar den andra halvleken på ett bra sätt men ju längre matchen går desto mer får Öster att säga till om, de fyller på med mer folk i straffområdet och jag börjar att bli lite orolig för att det är lång tid kvar. Jag tycker att Öster under hela andra halvlek visar upp ett bra passningsspel och jag kan tydligare förstå hur de har kunnat koppla ett järngrepp om förstaplatsen i Superettan.
2-2 målet känns något billigt där en ensam Velic lyckas nicka in kvitteringen. Vi hamnar närmare Zlatan efter hand och till sist kan Velic än en gång straffa ett passivt TFF till 2-3. Vi är nog något trötta mot slutet för vi har fått jaga boll en hel del. En tung förlust med tanke på vår ledning men nån gång måste man också erkänna att vi förlorar mot ett bättre lag. Vi når inte upp i samma nivå som mot Ängelholm men jag tycker ändå att det finns en hel del bra saker att ta med sig…
För min egen del så väntar jag på en del svar kring mitt knä. Jag har tagit nya bilder och nu ska läkaren som opererade mig titta på dom. Jag är snart inne på min tionde vecka för en rutinmässig minisk operation, det är något som inte är som det ska. Jag får snällt vänta på besked innan jag vet vad som händer härnäst. Humöret går i vågor speciellt när man inte känner någon förbättring, man behöver känna att det går på rätt håll annars är det ganska hopplöst. Återkommer med mer besked så fort jag vet. Jag vill samtidigt tacka för allt stöd jag har fått på vägen.. Det finns fler än vad man tror som hejar på TFF 
Vill avsluta med att säga att jag upplever en positivare stämning på läktaren nu och fler och fler gör ett försök till att stötta laget.. Efter att Adelstam lämnat klubben så går publikens energi på rätt saker…
Haynes
