Publicerad den 3 september 2010 klockan 00:47 av Sigge Hansson
Vet inte om Catherine Persson, socialdemokratiskt oppositionsråd, bevistat någon handbollsmatch med IFK inblandat men det tror jag och oj, vad hon smider planer för att rädda den kapsejsade IFK-skutan. Hon är beredd att gå in med ytterligare kommunala pengar och det oavsett om hon lovar borgensfria lån eller frist med betalningar.
”Ytterligare” pengar är att lägga till den pung som kommuninnevånarna redan ställt upp med och då menas de aktivitetsbidrag, kopplade till IFK:s ungdomsverksamhet och som kommunen alltså redan hållit inne – för att täcka ytterligare skulder på seniorsidan. Bara det är väl magstarkt; att alltså pengar ägnade åt ungdomarnas handbollsverksamhet har gått till helt fel ändamål, eller…?
Bengt Gunnarsson, åtminstone tidigare moderat, har sett mängder av handbollsmatcher men det blir ju helt fel, när IFK nu för fram honom som språkrör i jakten på kommunal hjälp. Att inte Bengt själv förstår detta och håller sig i bakgrunden.
De skulder som redovisades i torsdagens TA är, så klart, en skrämmande läsning och det är bara att hoppas att de utlämnade summorna stämmer. Det är möjligt att en och annan höjde på ögonbrynen, när löneskulden endast upptog månaderna juni-augusti och det har talats om löneskulder längre tillbaka i tiden bland aktiva. Oavsett var de så kallade ”Harry Olofsson-pengarna” finns, så måste väl den gode Harry säkert vända sig i den grav han nu vilar i och tänk att friidrotten – den vitaste, renaste och fattigaste av IFK-grenarna – ska behöva sponsra luttrade företagsledares lek med pengar. Tankarna går också i sammanhanget till IFK-stjärnan alla kategorier; släggkastaren Tracey Andersson – som bor i ett kyffe i Göteborg – för att få den träning där hon behöver. Jag tror det var efter hennes svenska rekord tidigare i år, som hon deklarerade sin högsta önskan då:
– Jag ska jag nog lyxa till det och få gjort slingor i håret.
Ett par frågor dyker ytterligare upp och den första blir denna:
1) Finns det inga revisorer att ta i hampan?
Nästa handlar om den ekonomiska ansvarsbiten och om inte förr, så måste väl aktuella revisorer träda fram och det skulle vara märkligt, om man vid nästa årsmöte – för jag hoppas verkligen att IFK ändå lever vidare – kan ställa sig upp och bevilja den sittande styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året!
2) Om kommunen går in med pengar eller lån – ja, då räddar man väl också skinnet på en och annan som vid en konkurs står som personligt ansvariga, eller hur är det med den saken?
ALLTID när IFK-handbollens dåliga ekonomi står i fokus och när olika ledare lika ofta försöker förklara bort än det ena och än det andra – ja, då går tankarna tillbaka i tiden några år. Tankarna ger vid handen att det definitivt saknas en post i beskrivningen av det ekonomiska krisläget och det stavas så här: ORKESTERARVODET. Då menas inte något till Diggiloo och jag är säker på att Mr Nellby minns vilket arvode jag menar.
Det har dykt upp inlägg i andra spalter, där IFK-handbollen jämförs med TFF-fotbollen och där finns en del att beakta. Inte att TFF ligger efter med löner eller skulder till kommunen eller till någon annan men den dagen Rune Andersson och hans miljoner inte längre finns – ja, då hade det kanske till och med varit bra om Harry Olofsson varit TFF:are…
Nog om IFK-eländet och över till det som är en mycket roligare läsning; småklubbsfotbollen på Söderslätt!
Den klarar sig för tillfället förbaskat bra och som det ser ut just nu – med fyra-fem omgångar kvar – kan Söderslätt berikas med ett par seriesegrare. Sammantaget kan den totala utdelningen mycket möjligt bli så här:
Division 3 Södra Götaland
FC Trelleborg till division två via lyckat kvalspel
Division 5 Sydvästra
BK Näset seriesegrare eller till division fyra via kvalspel
Division 5 Södra
ÖT Smygehuk FF till division fyra – antingen som seriesegrare eller via kvalspel
Anderslövs Boik till kvalspel och väl där kan allting ju hända
Division 6 Södra
Skansen eller Gylle seriesegrare eller båda till division fem via kvalspel
Division 7 Sydvästra
Klagstorp och Skegrie till division sex via kvalspel
Det går inte lika bra för Smögens IF men nu ska man väl ändå klara sig kvar i division fem Bohuslän – efter hela 6–1 mot Svartebo/Dingle. I slutändan kan det dock krävas ett kvalspel även där.
”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
Det finns 2 Kommentarer »
Publicerad den 24 augusti 2010 klockan 23:32 av Sigge Hansson
Det gör det ju i och för sig redan de första dagarna på det nya året – varje år – men det var först på Gylle stadion under matchen Gylle–Gislöv som den där riktiga höstkänslan tyvärr infann sig denna gång och väl där – ja, då är det ju faktiskt inte så långt till tomten ringer på.
Kan man prata om tidig julklapp – ja, då gick väl den i så fall till det ungdomliga Gislövslaget och oj, vad dessa 18-19-åringar ställde till det för ärrade Gyllekämpar. I första hand går tankarna till Ola, PG och Thomas och som var helt chanslösa, när Gislövsspelarna satte upp farten i medvinden efter pausen. Bland unga Gislövsspelare märktes bland andra Olle Segerhagen, Jens Edholm, Kristoffer Rasmusson och Ludvig Wahlqvist. Ludvig – som förresten drabbades av en mycket märklig utvisning i slutet av matchen.
Jag brukar hålla mig för god att ge mig på domaren men jag måste bara referera till händelsen:
Ludvig Wahlqvist och Gyllemålvakten Thomas Wigren möts i ett regelrätt och helt juste motlägg, där väl dock Thomas får en smäll på ena benet. Smällen gjorde Thomas upprörd och han gav Ludvig en klart synbar eftersläng. Domare Miljkovic rusar till och vad händer? Jo, Ludvig får rött kort och Thomas? Nej, han får inte ens ett gult…
Det är mycket fotboll live nu men det kommer snart att mattas av och anledningen är de allt mörkare kvällarna. Snart nog handlar det åter igen bara om helgmatcher men samtidigt drar det ihop sig i de olika serierna.
Flera lag har de senaste veckorna bjudit på väldigt fin småklubbsfotboll och det vimlar också av duktiga, unga spelare. Ovanligt många sådana faktiskt.
Oavsett var i tabellen Rickard Harletuns grabbar till sist hamnar i serien, så har Gylle AIF gjort en mycket strong säsong. Under slutet av matchen mot Gislöv satt man och tyckte synd om Rickard. Han som är en sådan entusiast började plötsligt inse att Gylles ledning med 3–0 inte bara var uppäten utan Gislöv fortsatte av bara farten att göra ytterligare mål och 3–0 blev för Rickard & Co slutligen till 3–6.
Ju fler mål Gislöv gjorde ju längre in bland avbytarna försvann Rickard och mot slutet ville han nog helst av allt slippa se eländet, eller…?
Det badas fortfarande väldigt aktivt i Kämpingebuktens turkos vatten och i den här väderleken är det vindarna som helt och hållet styr vattentemperaturen. När det gäller buktens vatten; sällan det varit så jämnfint hela sommaren som denna.
Havskräftan har dukats fram vid två tillfälle redan och den tredje gången blir traditionellt, när resten av sportredaktionen dyker upp om några veckor. Ena gången avnjöts havskräftan vid badhytten och den andra hemma i lusthuset och som alltid var den direktlevererad från västkusten. Ju oftare havskräftan avnjuts ju längre ifrån ett djupfryst paket kommer man. Prova själv!
Som tidigare noterats avnjöts några grekiska semesterdagar på cykel och det har nu fortsatt hemmavid. En ny åttaväxlad ”skeppshultare” till Anna-Karin har gjort turerna roligare och nu kör vi Skeppshult båda två! Vi brukar alltid gynna lokala näringsidkare men denna gång gjordes ändå inköpet på Limhamn. Det som avgjorde var en ung och förbålt trevlig och kunnig cykelhandlare och när valet till sist stod mellan Skeppshult och Crescent och där Trek tyvärr föll bort som alternativ på grund av leverans först in i oktober, sa handlaren så här:
– Jag tjänar lika mycket oavsett om ni köper en Skeppshult eller en Crescent men faktum kvarstår; Crescent kommer i dag i lådor från Taiwan och sätts ihop i Varberg, medan man fortfarande gör allt i Skeppshult för hand!
Det var inte svårt för Anna-Karin att ta beslut och hon är den cykelentusiast hon nu är och cyklar cirka elva-tolv mil varje vecka, så cykeln måste bara hålla måttet. Efter att ha gjort upp affären fick jag själv ta bilen från Limhamn tillbaka till Höllviken och Anna-Karin då? Jo, hon cyklade givetvis hem…
Bad året om i Kämpingebukten, cykelåkning kontinuerligt och gärna en runda ut bland byarna på underbara Söderslätt, traditionella vandringar i goda vänners lag runt på Näset samt en numera lika traditionell fyradagars höstvandring i österrikiska Bad Hofgastein, god mat och ett eller annat gott glas rött vin därtill. Ja, det är så vi försöker njuta av livet så här när tjejtrion flyttat ut och man kan skönja pensionen i horisonten men om det sedan räcker till att få förbli frisk och bli aningen eller till och med riktigt gammal? Nja, det receptet finns väl inte, eller…?
Smögens IF har inte följts upp på ganska länge men än finns det hopp för Havsvallens goa killar. Nästan precis som TFF har laget lyft från en hopplös jumboplats och sju poäng på de senaste tre matcherna kan till sist ge nytt kontrakt i division fem. Eller åtminstone en kvalplats längre fram.
”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
Skriv en kommentar »
Publicerad den 3 augusti 2010 klockan 23:39 av Sigge Hansson
Ja, så är det dags att vakna upp ur semesterdåsen och efter några upptaktsdagar inne på redaktionen är det nu också dags att uppdatera bloggen. Det ska med en gång sägas att batterierna är laddade på allra bästa sätt och det går inte att komma undan; det finns ingen bättre batteriladdare än den grekiska arkipelagen!
Dit åkte Anna-Karin och jag redan måndagen efter midsommar och vi stannade i gott och väl två veckor och som alltid; icke ett moln i sikte någon gång och det gladde lika mycket vid varje kontakt med tjejerna hemmavid – att alla ni här hemma hade ungefär samma väderlek som vi.
Det är ju dock inte bara vädret som gör en semester utan även allt det andra go’a runt omkring och i år satsade vi på cykelturer och Gud, vilka berg det handlar om på Naxos. Det var utan att hymla rakt upp i himlen på vägen över bergen till stranden och sedan var det lika skönt att cykla på havsnivån tillbaka längs stranden och vilken gratisträning vi bjöds på! Visst njuter vi hela tiden av – numera faktiskt riktigt goda – grekiska viner under vår båtluffning men samtidigt försöker vi ”rena” kropparna så gott det nu går i övrigt. Det innebär inget kött – förutom kyckling och fisk naturligtvis – under hela semestern men massor av goda juicer, grönsaker, frukt, svamp och ost. Att notera; till grönsakerna hör melonen i alla dess olika former!
Inledningen på semestern blev som den brukar bli – en och annan uppringning av sommarvikarier som söker telefonnummer till idrottsledare och datum för ett och annat lokalt evenemang men det var inget som störde nämnvärt. Snart nog kunde man också lämna I-phonen på hotellet och bara njuta i fulla drag på bred front. Det innebär långa vandringar, ljuvliga bad utan kläder och ett ständigt slukande av pocketböcker på stranden och i år satte vi nog något av ett rekord där. Vi hade tio böcker med och samtliga slukades i ett nafs, där dock den sista varade ända hem till Höllviken. Den var kanske också den mest gripande och den rekommenderas å det varmaste. Den heter ”Den utstötte” och är skriven av Sadie Jones. Med i väskan fanns givetvis Elisabeth George och Jeffery Deaver som vanligt bland övriga favoriter.
Jag måste lite berömma mig själv och då ska det först sägas att trots ett ständigt liv tillsammans med mig (30-årig bröllopsdag firades midsommarafton) och därmed ju med sporten i bagaget hemmavid – så att säga, är Anna-Karin helt kallsinnig när det gäller intresset för sport. Då menas absolut inte utövandet av sporter för där är hon otroligt aktiv och det kan gälla cykling, löpning, gymnastik i olika former, hopprep, skidåkning eller annat smått och gott och som gör gott för kroppen i stort. I Grekland fanns ju VM-fotbollen så att säga just med i bagaget och nu kommer vi till det stabila och som jag ändå vill skryta lite med; jag lät VM-fotbollen stå åt sidan för semesterlivet i stort och det fick bli tv-tittande bara där det så att säga dök upp på en eller annan restaurang. Semifinalerna, bronsmatchen och själva VM-finalen missade vi dock inte, även om jag faktiskt somnade innan Poyol avgjorde för Spanien…
Så långt fram under luffningen hade vi nått vårt favoritresmål; Koufonisi och jag har skrivet det förut här på bloggen och i pappers-TA; innan jordelivet är slut måste ni bara ha upplevt denna lilla, fantastiska ö och som tillhör de små Kykladerna. Baden är att jämföra med Söderhavets…
Väl tillbaka hemma i Höllviken igen fortsatte ju badlivet som om inget hade ändrats. Skillnaden var dock Kämpingebukten istället för Egeiska havet men i övrigt skilde inte så värst mycket. Ja, det är klart – några nakenbad hemmavid blir det då rakt inte…
Det dröjde inte många dagar, förrän livet var som vanligt igen även som sportjournalist och division tre drog ju igång nästan mitt i sommaren i år. Samtidigt var det roligt att ganska snabbt komma in i rutinerna igen, även om det inte kändes så trevligt med strulet kring Pelisters tränarfråga. Nu verkar ju saker och ting ligga på plats och det är bara att önska Mohammad och Goran lycka till och jag hoppas båda har full förståelse för vilka svårigheter som väntar dem. Men kanske också vilka möjligheter som finns…!?
Roligt var det också att jobba, när TFF spelade mot Halmstad och woow – vilken sommarspurt Tom, Alf & Co satt igång och efter snack på redaktionen under tisdagen, så tror vi inte det är stopp på den ännu och bäva månde Kalmar FF…
Jag blev oerhört förtjust i Ibrahim Koroma och jag tror till och med att TFF här har gjort ett riktigt rejält klipp. En spelare som man i förlängningen till och med kan tjäna grova pengar på. Så duktig verkar han vara!
”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
Skriv en kommentar »
Publicerad den 13 juni 2010 klockan 23:46 av Sigge Hansson
Så kom då VM-fotbollen igång på riktigt allvar och då menas mäktiga Tysklands inträde på den sydafrikanska arenan och vilket spel de tyska ungdomarna visade upp. Har det förresten någonsin tidigare hänt, att Tyskland ställt upp med mästerskapens yngsta lag?
TA-sportens eget VM-tips och där chefen själv lagt ned ett stort arbete har väl inletts ”så där” för egen del men jag har medvetet varit väldigt djärv vid sammansättningen av min VM-talong. Det har i sin tur inneburit ”minor” i en och annan match redan. Bland annat då i just tyskmatchen och jag hade faktiskt stora förhoppningar på ”Down Under” och jag chansade med ett kryss. Nu räckte ju inte alls Australien till och tyskarna kunde briljera på bred front – med fyra ursnygga mål som slutfacit.
På hemmaplan rullar småklubbsfotbollen mot delmålet ”sommaruppehåll” och de senaste veckorna har det varit blandad kompott. Till go’bitarna hör Pelisters seger mot Svedala, där flera nya, unga spelare trädde fram och tog ansvar. Med fjorårets avslutning i färskt minne finns det nytt hopp i år att klara kontraktet via ett rejält höstuppsving. Kul också för nye tränaren Vladi Marica att han får bygga upp laget från grunden – med en och annan av de spelare han själv utvecklat i LB07.
FC Trelleborg fick rejält på pälsen vid besöket i Höör och frågan är väl, om Christian Lind & Co i ledningen lyckas tvätta bort den plump som givetvis 0–6 skapar.
IFK drabbades av Jesper Persson mot Malmö City och nämn bara inte domarnamnet för tränaren Jimmi Olsson. Nu blåste han straff till Malmölaget med en sekund kvar och där absolut ingen annan på eller runt Vångavallens C-plan kunde hitta ens en tendens till straff. På den olyckliga straffen tappade IFK två mycket värdefulla poäng via 1–1.
ÖT Smygehuk, BK Näset och Klagstorps IF ligger i topp och på minussidan finns fortfarande Vellinge IF:s egen satsning som verkar leda – till division sex…!
Hemmavid är det Kämpingebukten som gäller mer och mer och i skolavslutningstider innebär det också en tur till badhytten varje kväll – bara för att vara närvarande. Inget uppseendeväckande har hittills hänt och snart nog finns det folk varje kväll i egna hytter och vi har blivit ett naturligt granngäng – med uppdraget att kolla varandras hytter under sommarens heta och ljuvliga kvällar. Som väl ändå snart ska komma med allt det positiva det innebär.
Sommarstugan står nymålad i en prakt som aldrig förr och numera finns nya terrasser både bak och fram och varenda rabatt är snart till bredden fylld med nya växter. Risken är dock stor, att allt blommar som allra mest om några veckor – precis när vi som nästan varje sommar – njuter i den grekiska arkipelagen. Och som också nästan alltid; det är Naxos och Kofounisi i Kykladerna som gäller och oavsett den grekiska skandalen gällande nationalekonomin – jag hoppas våra vänner på öarna orkar vara som vanligt. Det vill säga de allra gästvänligaste av människor vi överhuvudtaget känner!
Än återstår dock några dagar och först ska småklubbarna spela färdigt innan uppehållet, sillen ska nubbas med nypotäter därtill och VM ska fortskrida. Vi hade nöjet att uppleva Greklands EM-guld för några år sedan ”på plats” men i år finns inte en chans att grekerna ska gå vidare från gruppspelet. Så illa såg det i alla fall ut mot Sydkorea och det innebär att det blir slutspel I Grekland men tyvärr inte MED. Slutspelet blir under ljumma Medelhavskvällar framför någon restaurang-tv och finalen är redan inplanerad hos grannarna på Kofounisi.
Till sist; efter 1–1 borta mot Valla på Fjällebrovallen är det rena natta i Smögen och efter tio omgångar och fyra ynka poäng ligger SIF bottenjumbo i den bohuslänska femman. Risken är stor att Smögens IF just nu ”gör en Vellinge IF” – från fyran till sexan i raketfart!
Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
1 Kommentar »
Publicerad den 28 maj 2010 klockan 23:41 av Sigge Hansson
Jo, men visst – det har gått en liten tid sedan jag skrev senast men det har varit mycket att stå i och så är det varje maj månad. En månad som kan vara hur ljuvlig som helst och där jag minns mina födelsedagar långt tillbaka i tiden som enbart somriga och trädgården fylld med pärlhyacint och då handlar det ändå om redan den femte i månaden.
I år har det knappt ännu varit en dag värd att nämnas i samband med månaden maj – jo, jag erkänner; det var ett par fantastiska dagar i förra veckan men snabbt var det roliga åter slut. I maj när kvällarna ger en känsla av försommar och som ger en känslan av att semestertiderna snart är här – nej, det har inte varit mycket av den varan och snart nog är det banne mig juni.
Det är ju också i maj som småklubbsfotbollen kanske har sin allra bästa tid. Tänk ett lokalderby på långsidans bänk, en korv i pausen, människor på rad som man känner och till sist också ett resultat som gläder kanske alla eller åtminstone de flesta.
Kallt som tidigt i april men annars var det precis så i Gylle häromdagen och även om det inte handlade om ett derby, så verkade åtminstone de flesta nöjda och belåtna. Seger ju för GAIF och så många från Klågerup fanns ändå inte på stadion…
På stadion träffade jag en gammal god vän och det gäller Mats Haleby. Mats och jag har gått på högskolan tillsammans och vi har mötts otaliga gånger på fotbollsplanen. Där har han alltid stått som segrare och det gäller oavsett om hans Gylle vunnit eller ej. Mats stod alltid själv i fokus som en riktig målspottare och i cirka 500 matcher gjorde han långt över 300 mål! På övertid av sin karriär spelade Mats ännu mera på skoj i Gylle B-lag och om målspottandet där, säger han så här:
– Där låg jag nog i princip på ett mål per match!
Det gav mig ett enkelt uppslag inför kommande småklubbssidor och det är inte bara Gylle som har en kulspruta som Mats. Det finns klenoder till spelare i varje småklubb runt om på Söderslätt.
Ett annat uppslag fick jag i torsdags och då gäller det Sven-Gunnar Moberg och hans återinträde i tränarrollen. När jag pratade med ärrade Skivarpssupportrar i pausen, lät det så här:
– Vilken enorm skillnad i spelet om vi jämför före och efter Sven-Gunnar tog över och det går bara inte att jämföra.
Då stod det ändå ”bara” 1–1 i Smygehamn mellan ÖT Smygehuk FF (jo, så knepigt heter det egentligen numera) och vad hade väl inte nämnda supportrar att säga efter domare Kvists slutsignal och segern med 2–1 för Skivarp?
Det duggar tätt med just derbyn för tillfället och ett av dessa spelades i Minnesberg under fredagen. Hela 5–0 där till ungdomliga Gislöv och det verkar som om Thomas Kronkvist där bättre hanterar ”Vellingemodellen” än vad Stefan Rask gör själv i Vellinge IF.
Nu ska vi dock vara snälla och Stefan & Co har ju äntligen hittat segerspåret och tog senast första segern för säsongen.
Derbyt i helgen gäller, så klart, IFK Trelleborg–FC Trelleborg på Vångavallens A-plan och må nu vädergudarna vara med oss småklubbsälskare och IFK i synnerhet.
– Jag hoppas på 500-600 åskådare, menar FCT:s Christian Ahlström.
Samme Christian som var en av målskyttarna i ett av fjorårsderbyna men skillnaden då låg i tröjfärgen – som ju då var blårandig jämfört med dagens mörkblå…
Slutligen och det är en ren bedrövlig läsning:
Smögens IF – som ju trillade ned i femman i höstas – fick inkassera sjunde förlusten på åtta matcher, när Uddevalla IS var på Havsvallen och vann med matchens enda mål. Därmed ”behåller” också Smögen jumboplatsen.
Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!
//sigge
Skriv en kommentar »
Publicerad den 16 maj 2010 klockan 01:03 av Sigge Hansson
Matchrapporteringen – i stort – från Pelister–FC Trelleborg finns under SPORT men den tål att återupprepas här och det ska sägas att första halvleken var just ett riktigt derby. Man förstod att inget lag skulle vika ned sig och så blev det ju också fram till eländet en bit in i andra halvlek.
Efter de båda utvisningarna – Patrik Halili i FCT och Kaj Andersson i Pelister – hade FCT ett par riktigt vassa chanser, där Andreas Lewitz friläge kom som närmast ett mål. Lewitz sköt då bollen strax utanför Aleksander Cvetkovskis högra stolpe. Vid ett annat tillfälle låg bollen nästan på Aleksanders mållinje men inget mål och 0–0 i pausen.
När spelarna kom ut till andra halvlek talade inget emot att det skulle bli till en fortsatt kamp lagen emellan och inledningen var också riktigt bra. Inte minst Pelister – med Edison Mulaj i spetsen men där även Toni Forsberg var inblandad – kom fram i några riktigt fina kombinationer på högerkanten men utan att ändå komma riktigt till avslut.
Efter det omdiskuterade domslutet och som i allra högsta grad bidrog till Tobias Hanssons mål till 0–1 och där Pelisters kanske viktigaste spelare; lagkaptenen Mohammed Fakhro, blev utvisad – ja, då var det också som om luften helt gick ur Pelisterspelarna.
Ganska förklarligt att man deppade över det olyckliga som uppstod vid Tobbes mål MEN väldigt olyckligt att man inte på nytt ändå kunde mobilisera tillräckligt med glöd för att hålla ställningarna matchen ut. Trots alltså en man mindre och allt eländet gjorde ju att FCT-spelarna kunde defilera i mål och 4–0 kunde mycket väl blivit till ytterligare ett par segermål.
Bland målskyttarna märks speciellt inhopparen, Adam Weiszewski, som nu gjorde comeback efter utflykten till Göteborg. Adam behövs och med hans återinträde får tränaren Christian Lind också ytterligare möjligheter till alternativa offensiva lösningar.
Till syvende och sist; oavsett hur olyckligt ett domslut än må vara går det ju inte att ändra på det och därmed gäller det ju också i lägen som detta att – trots allt – bita ihop och spela vidare. Man kan tycka synd om Pelister i stort och i synnerhet om nye tränaren Vladimir Marica men faktum kvarstår och det är att två väldigt olyckliga ställningstaganden bidragit till onödiga 1–5 mot IFK Malmö och nu 0–4 mot FCT. Som lag är Pelister alldeles för bra för plumpar likt dessa båda resultat och de ger ingen rättvisa åt de kvaliteter som också finns bakom den grönvita munderingen.
Med en fortsättning i lugnets tecken för ”Vladi” & Co – ja, då kvarstår också mitt tidigare tips; att Pelister hamnar strax ovanför mitten i sluttabellen.
”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
Det finns 4 Kommentarer »
Publicerad den 15 maj 2010 klockan 18:00 av Sigge Hansson
Derbyt mellan MF Pelister och FC Trelleborg började som just ett derby brukar; med fräna dueller, tufft spel som hela tiden var ”på gränsen” och ingen massproduktion av målchanser. Mot slutet av första halvlek innebar tuffheten att FCT:s Patrik Halili åkte på ett rött kort. Patrik hade redan tidigare satsat lite onödigt tufft i en och annan duell och med tanke på det, var det röda kortet inte helt oväntat. Just vid tillfället när Patrik väl fick kortet skulle han kanske fått en frispark med sig i momentet före och hade domaren valt det domslutet – ja, då hade väl också Patrik funnits med på planen åtminstone lite längre.
Oavsett vad som hände eller hade hänt accepterade Patrik Halili domslutet och gick lugnt av planen och in i omklädningsrummet – som gäller vid utvisningar. Samma sak hände några minuter fram och då snackade sig Pelisters Kaj Andersson till sig ett rött kort. På vägen till omklädningsrummet kunde man höra Kaj uttrycka sig så här:
– Dumt och onödigt gjort av mig!
En bit in i andra halvlek händer följande;
En boll träffar förmodligen FCT:s André Hansson på ena armen vid mittlinjen längst ut på FCT:s högerflank men varken närmsta assisterande domare eller huvuddomaren ser var bollen träffar André. Det gör att FCT:s kontring fullföljs utan någon domarsignal och Tobias Hansson kan helt fri slå in bollen till 0–1.
Hela Pelisterlaget har stannat upp i tron att domaren skulle blåsa och det gör att ”Tobbe” blir helt ”ren” framför en chanslös Aleksander Cvetkovski i Pelistermålet.
Vild palaver uppstår och efter domaren Henrik Reffer, från Kristianstad, har blåst för mål springer han ut till närmaste assisterande domare för en diskussion och man förstår att Pelisters lagkapten, Mohammed Fakhro, är upprörd och vill vara med i diskussionen. Domaren vinkar bort Mohammed ett par gånger men det verkar som om Mohammed inte vill ge sig. När domaren sedan är på väg mot mittpunkten för att blåsa igång spelet igen, ser man Mohammed säga någonting till domaren och då tar denne ett blixtsnabbt beslut och hela domartrion rusar mot domarrummet.
– Han måste ju ha känt sig hotad men riktigt vad som hände är det väl ingen annan som vet.
Så lät det bland lokala domare som stod och diskuterade just vad som hänt och alla gissade också rätt, när det gällde ett eventuellt rött kort.
Om domaren ringt någon på förbundet för att stämma av – det går fortfarande inte att bekräfta men efter samtal med Pelisterledare kom domartrion ut för fortsättning efter tiotalet minuter. Reffers sprang direkt fram till Mohammed Fakhro och visade ett rött kort och Pelisterkaptenen visade med gester vad han tyckte om utvisningen.
Domare OCH spelare gör misstag varenda match, så klart och ingen är felfri men varför ska det bli som på Ymorvallen? Det gäller väl att stilla känslorna och få spelarna att fortsätta kämpa oavsett vilket bakslag man drabbats av men det verkar som förgjort i Pelister. Tack vare att Pelisterspelarna lät allt gå ut över ett eventuellt domarmisstag slutade matchen också katastrofalt för laget och FCT kunde vinna med klara 4–0 0–0).
En av Pelisterspelarna tog vid slutsignalen av sig tröjan och gick direkt mot omklädningsrummet utan att tacka vare sig motståndare eller domare för matchen och när jag påtalar det olämpliga för en åtminstone tidigare ledamot av styrelsen, säger han så här:
– Nej, varför ska man stanna kvar på planen när det handlar om sådana pajasar till domare?
Det är, så klart, här det brister – att ledare och rutinerade Pelisteranhängare INTE kan acceptera att ÄVEN domare ibland gör misstag och att man därmed förstärker det negativa i relationen domare-spelare. Det ger automatiskt att man tänker i banor som dessa:
Självklart är det svårt att sätta sig in i rollen som invandrare och självklart är det säkert tufft många gånger att komma till ett annat land eller till och med att växa upp som andragenerationens invandrare. Jag tror ändå att mycket är vunnet om man lägger bort tankarna att alla medvetet är emot en och det gäller även i en så trivial värld som småklubbsfotbollens.
Det finns så mycket positivt i MF Pelister och låt därför inte de negativa krafterna ta över och ställa till det. Det är absolut ingen värd!
”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
Det finns 29 Kommentarer »
Publicerad den 9 maj 2010 klockan 21:51 av Sigge Hansson
Ingen riktig majvärme ännu men i helgen kändes det som om extra många var ute och tittade på våra småklubbar. Själv hann jag med en hel del, även om en och annan match blev till en ”tjugominutare”.
Inledningen skedde hemmavid och derbyt mellan BK Näset och Vellinge och där överraskade Vellinge stort. Man höll jämna steg med BK Näset i allt och då till och med målmässigt, där det var BK Näset som till sist tvingades jaga kvittering. Till sist blev det också lagkaptenen Tim Jörvall som räddade hemmapoängen men det var unge Pontus Phexell som dessförinnan spräckte Blerim Guxhufi nolla. Blerim kom från den makedonska förstaligan månaden innan seriepremiären och visar hela tiden vilken duktig målvakt han också är.
Sedan bar det rakt över halva Söderslätt till Klagstorps IP och precis som hemma i Höllviken fanns en storpublik på plats. Alltid kul att dryfta småklubbsfotboll med ordföranden Lars Persson och det var speciellt intressant denna lördagseftermiddag…
Innan det bar vidare hann jag och fotografen, Claes Nyberg, beskåda Fredrik Johanssons mästerliga frisparksmål långt utifrån vänsterkanten. En kopp kaffe hanns också med men sedan väntade Gylle stadion på ett besök.
Redan vid entrén där kom man fram till mig och påtalade att ”han är här!” och först förstod jag väl ingenting men snart förstod jag att man menade Mats Svensson. Fritidsnämndens ordförande hade anammat den informella inbjudan till stadion och Mats kan det där med småklubbsfotboll och verkade trivas i vimlet.
– Jag har redan provat korven, sa Mats medan vi artigt hälsade på varandra och på vägen ut från stadion såg jag att Mats var framme i korvakön en andra gång.
Jag hann inte se allt och kanske var Mats bättre påläst där och kanske fick han därmed också se Västra Ingelstads båda segermål – signerade Dennis Andersson och Christoffer Öberg.
Nästa och sista lördagsanhalt blev Ymorvallen och där tyckte jag att hemmalaget slarvade helt i onödan. Patrik Eklund i målet brukar vara säkerheten själv men denna lördag verkade Patrik inte vara riktigt i harmoni med vare sig själv eller andra. Det blev väl också tyvärr Patrik som mot slutet var lite inblandad i Svedalas segermål, eller…?
Det har varit intressant att ta del av många läsares engagemang här på Småklubbsbloggen och de allra flesta har också förmågan att komma med bra synpunkter. Trevligt också när man ställer upp utan att gömma sig bakom anonymitetens mask och det är väl egentligen bara en som hela tiden försöker ”spela Allan”…
Måste delge en rolig historia som Peter Lövqwist berättade inför förra helgens Sydkustlopp. Peter är bland annat fotograf och arrangerar musikinspelning i egen studio och så här berättade han:
”Hade faktiskt en riktig mardröm i natt och jag drömde att jag var med om en flygkrasch, där jag upplevde att planet buklandade. Var på jordklotet det hände vet jag inte men jag blev mycket snart varse att hela familjen tack och lov klarat sig. Min första tanke var då att ringa till TA och fråga om de ville ha en bild från haveriet…”
För någon vecka sedan pratades det gräsmattor här och nu måste jag ännu en gång lyfta fram den egna hemma på Stjärndalavägen och oj, vad grann den är på väg att bli! En ny omgång gödning – den andra i ordningen – står på tur och sedan gäller vatten i lagom mängd framöver och snart ligger man där i hängmattan och bara njuter av greenen.
Allt hade varit frid och fröjd just hemma i trädgården, om det inte varit för grannens katt och jag kan enkelt uttrycka mig så här; den katten lever mycket farligt och en dag har den definitivt gjort sina sista behov och då gäller inte bara i mina välansade rabatter utan for ever! Självklart ska alla hundägare ta sitt ansvar men jag fattar inte varför kattägare ska förskonas från ansvaret att ta hand om husdjurets avföring och en början på det är, så klart, att anordna ett ställe där katten kan sk-ta hemmavid.
Kan också avslutningsvis berätta om den ”kattfångare” jag installerade för ett par år sedan och som fortfarande fungerar – bara man har batterier till hands och de har saknats i år tills nu. Jag gick helt enkelt in och googlade på nätet och fick fram en ”catch the cat” och som någon i Stockholmstrakten importerade från Great Britain. Jag ringde upp och beställde och när den kom levererad, trodde jag Anna-Karin skulle gå i väggen.
”År du inte klok – 800 kronor för att skrämma iväg en katt?”
Jo, så var det och kattjagaren fungerar så, att en stråle täcker ett område som är 75 procent av vinkeln framför den nedtryckta apparaten och frekvensen som utlöses ligger precis på kattens och därför skräms inga andra djur eller fåglar iväg, om man ”passerar”. Nu kommer det bästa och när jag fått den i min hand tryckte jag ned den i rabatten utanför ett av vardagsrumsfönstren – och det som sitter så jag ser det framför mig en bit bort, när jag tittar på TV. Apparaten var laddad och just som jag sitter där och tittar på en kvällsmatch, så hör jag världens skri utanför fönstret och en katt som ÄRLIGT TALAT flyger rakt upp i luften med framtassarna utsträckta precis som den ville säga ”jag ger mig!”.
När batterierna är laddade och isatta – ja, då slipper jag/vi också kattskrället men katter é ju inte dumma och den försöker hela tiden byta stråk genom trädgården och 800 kronor får väl ändå räcka…
”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
1 Kommentar »
Publicerad den 7 maj 2010 klockan 17:14 av Sigge Hansson
I bloggform kan man sticka ut lite extra och tanken med förra blogginlägget var också att stå upp för den massrörelse på landsbygden som småklubbsfotbollen utgör och det gäller inte bara på Söderslätt.
För det första; det ska klart sägas att Mats Svensson (Kd) varit ensam drivande bland lokala politiker i att få till stånd en klar förbättring – på bred front, när det gäller fotbollsplaner i Trelleborgs kommun. Där har jag och Mats också tidigare tenderat att ha en dialog i ärendet. Att detta dock skulle gå ut över de genuina småklubbarna i form av Gylle AIF, Klagstorps IF, Lilla Beddinge BK och Minnesbergs IF och där dessa skulle sluta använda sina idyller till idrottsanläggningar – nej, det har aldrig tidigare någonsin varit på tal.
Mats skriver ”typiskt Sigge att rusa iväg med slutsatser utan att fråga mig” men oavsett att det lagda förslaget kommer från fritidsförvaltningen, så säger ju faktiskt Mats så här i TA-intervjun i tisdags:
”Vi vill satsa resurserna på dessa fyra orter (Anderslöv, Gislöv, Snarringe och Smygehamn) och samtidigt spara pengar när det gäller underhåll på de andra föreningarnas idrottsplatser. De andra klubbarna (syftet är de fyra namngivna föreningarna ovan) behöver kanske inte flytta på sig helt och hållet men det bästa vore ju om de både tränade och spelade på det nya stället. Det kan bli så att föreningar försvinner i den mening att klubbar går ihop med varandra.”
Jag vill inte påstå att jag kan allt om småklubbsfotbollen på Söderslätt men efter att ha följt våra – för tillfället – 18 småklubbar i vått och torrt under de senaste snart 20 åren, vet jag åtminstone värdet av att klubbarna ute i byarna får vara kvar. Inte bara i bemärkelsen att spela matcher och synas i tabellform utan att vara en viktig nerv i den byagemenskap som inte minst präglar just Gylle, Klagstorp, Beddingestrand och Minnesberg. Jag vill också påstå att samma gemenskap – på bred front – försvann i både Böste och Stora Beddinge, när dessa klubbar gick i graven för ett antal år sedan. Då handlade det dock om en urholkning av ungdomar i de båda byarna.
Till Mats och alla andra som har den svåra uppgiften att ta bästa beslutet i den aktuella frågan; åk ut och upplev atmosfären en matchdag eller en vanlig träningskväll, stäm av den bykänsla som småklubben kanske allra starkast bidrar till och inte minst; prata med alla de människor som lägger ned ett jättejobb ideellt – för att ungdomarna ska ha något att göra och så att byborna får uppleva en jordnära och viktig ”vi-känsla”.
Hör gärna av dig, Mats och det skulle vara ett sant nöje att sitta tillsammans på till exempel Gylle stadion en härlig försommarkväll – med korvadoften liggande över nejden och där Gylle Allmänna Idrottsförening står för värdskapet i division sex Södra Skåne.
”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
Det finns 6 Kommentarer »
Publicerad den 6 maj 2010 klockan 16:37 av Sigge Hansson
När jag först fick höra om Mats Svenssons idéer om konstgräs – ja, då kunde man väl bara jubla åt någon som verkade stötta alla missgynnade småklubbar på Söderslätt. Och TFF för den delen, även om det lagda förslaget ändå inte gör att TFF kan stanna på Vångavallen för att träna på konstgräs.
När jag under torsdagsfrukosten läste vad det egentligen handlade om – att alltså unika och anrika klubbar som Gylle AIF, Klagstors IF, Lilla Beddinge BK och Minnesbergs IF helt enkelt inte ska få spela kvar på sina undersköna idrottsplatser – ja, då förstår man att herr Svensson är helt fel på det. Ja, så fel som man överhuvudtaget kan komma.
På det här sättet avgör han ju dock själv kommunvalet redan nu i maj och vem ute i byarna vill väl rösta på en falang som så totalt struntar i intresset kring byns gemensamma förening – i form av småklubben på plats. När Klagstorps IF nämns, tror jag till och med att Mats Svensson får akta sig för att ens köra genom byn och det kan bli så att stenarna yr runt bilen i så fall. Som i den fattiga mellanvästern i USA och där byns ungar kastar just sten på de rika som passerar i flotta dollargrin.
Klagstorp är den vita fläcken på Trelleborgs kommuns karta och där har inte satsats en penny de senaste 20 åren. Ingen utbyggnad – av varken bebyggelse eller serviceinrättningar och när man kör genom samhället, tror man också att man passerar just ett samhälle i det inre av det fattiga USA. Så illa är det och så kommer Mats Svensson med en idé att även lägga ned den enda samlingspunkten i byn; idrottsplatsen med Klagstorps Idrottsförening och dess mysiga klubbhus.
Och har herr Svensson någonsin besökt Gylle stadion? Tror det inte men i så fall hade han förstått vad det verkligen handlar om. En hel svärm av engagerade människor som trivs i sitt lilla reservat under hela fotbollsåret och där man dessutom har att träna och spela på den finaste av gräsplaner. Hade jag varit Mats Svensson, så hade jag även undvikit att passera Gylle stadion en kväll fylld av aktiviteter.
Vi tar det säkra före det osäkra och tipsar vidare till herr Svensson:
– Kör inte heller genom Minnesberg eller passera för nära Thurevallen och har inte Hans Magnusson varit snabb tidigare – ja, då kan han säkert bli till en jagande tjur som snart 80-åring, så pass upp!
En stor del av småklubbarnas budget ligger i den egna försäljningen av korv och annat i anslutning till de mysiga klubbhusen och även den go’biten tar Svensson och skrotar, när han säger så här:
– ”…det bästa vore ju om de både tränade och spelade match på det nya stället.”
Vidare säger han så här:
”Det kan bli så att klubbar försvinner, i den mening att klubbar går ihop med varandra.”
Så säger han i TA-artikeln och därmed är han också på väg att gräva sin egen grav som politiker och ännu en gång:
– Undvik byarna, Svensson – det är bäst du håller dig i finrummet!
Konstgräs? Självklart och där ligger Trelleborgs kommun långt efter andra moderna kommuner men på bekostnad av att lägga ned idylliska samhällsinrättningar som idrottsplatserna och småklubbarna ju utgör i olika kommundelar? Definitivt inte och inlägget är det dummaste politiska utspel som gjorts i mannaminne i Trelleborg och på Söderslätt.
”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”
//sigge
Det finns 13 Kommentarer »
