Det är inte tillåtet i Sverige att sälja vin på gården där det odlas, man får inte ens smaka på det. Men det kan bli ändring på det, i alla fall om man får tro regeringens utredare Lotty Nordling, enligt tidningen Riksdag & Departement.
Hon har i uppdrag att ta reda på om det går att förena det svenska alkoholmonopolet med gällande EU-rätt. Hennes slutsats är att det går att säga ja till gårdsförsäljning utan att riskera alkoholmonopolet.

Vid årsskiftet lägger Lotty Nordling fram ett förslag som ger gårdsbutiker möjlighet att sälja vin och öl på svenska gårdar.
Det skulle i så fall innebära att det inom en inte alltför avlägsen framtid går att köpa vin direkt på till exempel Hällåkra vingård i Norra Grönby.

Alla vägar till mer närproducerade livsmedel är goda. Därför är det positivt om riksdagen beslutar att tillåta gårdsförsäljning av vin och öl, det gynnar inte bara de enskilda producenterna, det skulle även ge ett lyft till hela branschen med gårdsbutiker i Skåne och inte minst på Söderslätt.

Socialdemokraterna förlorade en kändis och Moderaterna fick in den yngste riksdagsledamoten någonsin. Det var förra veckans rockader i riksdagen där Thomas Bodström (S) hoppade av riksdagen och den 18-årige moderaten Anton Abele fick en en plats då Anna König Jerlmyr blir borgarråd i Stockholm.

Omflyttningarna speglar i all sin tydlighet vilket parti som blickar framåt och vilket som tyngs av sitt historiska ok.

I en perfekt marknad hittar köpare och säljare varandra direkt utan någon kostnad. Så fungerar det däremot inte i praktiken. Till exempel kan det på arbetsmarknaden samtidigt vara arbetslöshet och finnas ett stort antal lediga jobb.

Insikter om hur varför det är så belönas med årets ekonomipris till Alfred Nobels minne som går till de två amerikanerna Peter Diamond och Dale Mortensen samt till Christopher Pissarides som är brittisk och cypriotisk medborgare.

De tre ekonomerna får priset för en teori om svårigheter för aktörer på en marknad att hitta varandra. Teorin förklarar till exempel varför och hur arbetslöshet uppstår och vilken påverkan den ekonomiska politiken har på arbetsmarknaden.

En slutsats från årets pristagare är att en högre arbetslöshetsersättning bland annat leder till högre arbetslöshet. Det kan vara en viktig lärdom att förhålla sig till samtidigt som politikens uppgift inte bara är att reagera på omvärlden. Minst lika viktigt är att genom politiken visa vägen för hur framtidens samhälle ska se ut.

Att rätt dosera vetenskapliga rön med politisk vilja är en svår konst som fler politiker borde lära sig.

”För hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag”. Med den formuleringen tilldelas den peruanske författaren Mario Vargas Llosa årets Nobelpris i litteratur. Ett något otippat val även om Vargas Llosa är en välkänd författare och har en omfattande litterär gärning bakom sig.

I en artikel i Svenska Dagbladet från 1997 skrev Vargas Llosa om litteraturens roll. Han ville där visa på litteraturens oerhörda kraft att verkligen kunna påverka samhället i en positiv riktning och vara en motkraft mot barbariet. Men det är en position som den tappat genom att bli alltför ”light”, mycket av dagens litteratur vill hellre underhålla än engagera sina läsare.

Mario Vargas Llosa själv är också en person som engagerat sig utanför sitt författarskap. Det visar inte minst det faktum att han ställde upp i presidentvalet i Peru 1990, som han förlorade knappt.

Litteratur, samhälle och politik hör ihop. Det kan vara en slutsats man kan dra av årets Nobelpris. Om slutsatsen är sann idag vet jag inte men den borde vara det.

Mycket av dagens vetenskap kan vara svår att förklara men finns det direkta tillämpningar blir det så mycket enklare att förstå nyttan av nya upptäckter. Årets Nobelpriset i kemi är en sådan vetenskap. Vetenskapsakademiens motivering till priset lyder:
”För palladiumkatalyserade korskopplingar i organisk syntes.”
Som betyder, ja, vad betyder det?

Kortfattat får årets kemipristagare – Richard Heck, El-ichi Negishi och Akira Suzuki – Nobelpriset för att skapat ett helt nytt verktyg för kemister. Det innebär att de tre vetenskapsmännen – var och en för sig – har skapat en metod för att tillverka kolbaserade molekyler som är lika komplicerade som naturens egna. Den stora nyttan för mänskligheten finns i nya läkemedel, förfinad elektronik och högteknologiska material.

Ett exempel på detta är att forskarvärlden gärna använder havet som ett stort apotek men att de värdefulla ämnen som organismerna framställer är i för liten skala. I dag har kemisterna har ett kraftfullt verktyg att syntetisera naturens egna mediciner.

Årets kemipris handlar alltså om ett verktyg för att kopiera naturens egna skatter. Det är en bra väg att gå, varför uppfinna hjulet igen när naturen redan gjort det?

Upptäckten av ett supertunt material belönas med årets Nobelpris i fysik. Grafen heter ämnet som består av ett kollager som bara är en atom tjockt men ändå är mycket starkt.

Bakom upptäckten står två ryssar, Andre Geim och Konstantin Novoselov, båda bosatta i England. Grafen är en relativt ny upptäckt och väntas få stor användning inom elektronikområdet på grund av att det är så tunt och kan leda ström. Grafen presensenterades första gången 2004 i en artikel i tidningen Science och Geim och Novoselov hade fått fram ämnet från grafit, kol, som finns i blyertspennor.

Det är andra gången på relativt kort tid som en upptäckt om grundämnet kol belönas. 1996 gick fysikpriset till upptäckten av så kallade fullerener som är kolatomer i klot- eller rörformer. En annan känd form av kol är diamant.

”Kol, som bygger upp allt liv vi känner till på jorden, har än en gång överraskat oss” skriver Vetenskapsakademien om årets fysikpris.
Naturen upphör aldrig att förvåna människa – det kanske är en av vetenskapens största bedrifter, att kunskapen om vår omvärld aldrig blir färdig.

På måndagen inleddes den årliga Nobeldansen då årets pristagare tillkänna­ges under en veckas tid. Först ut var medicinpriset, och det blev en rejäl lågoddsare. Detta eftersom Svenska Dagbladet tidigare på måndagen gått ut med nyheten att engelsmannen Robert Edwards belönas med Nobelpriset för att framgångsrikt ha utvecklat befruktning utanför kvinnas livmoder, så kallad in vitro-fertilisering, IVF.

Robert Edwards lyckades 1968, tillsammans med sin kollega Patrick Steptoe (död 1988), att befrukta ett mänskligt ägg i laboratoriemiljö. Teknikens utvecklades och 1978 föddes det första provrörsbarnet.

Men forskningen var kontroversiell och Robert Edwards blev en av medicin­historiens mest omstridda forskare.
I dag finns det däremot flera skäl att uppmärksamma Robert Edwards vetenskapliga bedrifter. Uppskattningsvis fyra miljoner människor har kommit till genom provrörsbefruktning. Det är ett bevis på att den allmänna opinionen kan svänga snabbt i en livsavgörande fråga.

Från noll till hundra på tre dagar. Så kan man kort beskriva den show som uppfördes i går kväll på Söderslättshallen av elever från Pilevallskolan och Kunskapsskolan.

Under tre dagar har drygt 200 elever under ledning av femtio amerikanska ungdomar övat in en show, utan några förkunskaper. Det visar vilken oerhörd kreativ kraft det finns hos skolelever.

Det är något att ta fasta på, inte bara för skolor i Trelleborg utan för skolan i Sverige.