Veckans största överraskning inom Trelleborgspolitiken var socialdemokraten Lisbeth Gisselquists fräna kritik mot sitt eget parti. Hon känner sig utstött och har därför lämnat politiken. Hon säger att hon inte vill ”få skit av en massa nollor runt omkring sig.”

Därmed blir Trelleborgspolitiken en profil fattigare. Samtidigt måste politiken och dess företrädare ständigt förnyas.

Det är en nödvändig utveckling.

Spåren ligger där, kommunerna är med och finansierar och regeringen har sagt sitt. Nu är det väl bara att börja planera utbyggnaden av Trelleborgsbanan så att Vellinge och Trelleborg får pågatåg. Nej, riktigt så enkelt är det tyvärr inte. Det handlar om prioriteringar.

I den infrastrukturplan som regeringen presenterade för ett par veckor sedan fanns utbyggnaden av Trelleborgsbanan glädjande med. Men planen som sträcker sig fram till 2021 säger inget om när utbyggnaden ska ske.

För att skynda på processen har nu Trelleborgs och Vellinges kommunalråd, Ulf Bingsgård (M) och Lars-Ingvar Ljungman (M), på nytt lyft frågan om förskottering. I ett brev till Trafikverket skriver de att kommunerna är beredda att vara med och förskottera den del av utbyggnaden som Trafikverket ska stå för.

Sedan tidigare har Trelleborg, Vellinge, Malmö, Region Skåne och Vägverket gått på att finansiera 215 miljoner kronor av de totalt 490 miljoner som utbyggnaden kostar. För att ytterligare skjuta fram positionerna för projektet tog de inblandade kommunerna och Region Skåne i slutet av förra året upp frågan om förskottering av Trafikverkets del på 275 miljoner. Ytterst är det regeringen som fattar beslut om förskottering.

Det innebär att frågan om pågatåg till Vellinge och Trelleborg återigen ligger på regeringens bord. För att utbyggnaden ska komma igång så tidigt som möjligt måste regeringen godkänna förskottering och ge projektet högsta prioritet Därför är det viktigt att fortsätta kampen ända in i kaklet.

Det finns många fördelar med EU och dess inre marknad. Men ibland är det inte lätt att vara företagare i unionen. Det visar erfarenheter från Trelleborgsföretaget Intra Materialhantering.

I en kort film som visades på Europaforum i Hässleholm igår berättar vd:n Stefan Möller att företaget lägger en halvtidstjänst på att följa EU:s regelverk vilket bland annat innebär att man måste redovisa försäljningen uppdelad för varje enskilt land.

I filmen visar Stefan Möller också upp två olika arbetskorgar som företaget säljer och som används för att lyfta personer. Den ena korgen, där man kan man se genom gallergolvet, uppfyller de svenska säkerhetskraven medan den andra, där man inte kan se igenom golvet, får säljas i Danmark. Två grannländer med helt skilda säkerhetskrav. Detta är några exempel på att det finns mer att göra inom den europeiska unionen för att underlätta handeln och förbättra villkoren för företagarna.

På Europaforum som hålls under veckan i Hässleholm var tisdagseftermiddagen vikt åt tillväxten inom EU. Näringslivsministern Maud Olofsson inledde med ett anförande om hur EU fram till 2020 ska bli en ledande eko-effektiv ekonomi. Hon presenterade stora visioner om hur den framtida tillväxten ska var hållbar och bäras fram med hjälp av forskning och innovationer.

Det var först på tisdagens sista pass som diskussionen blev mer konkret. I en timmes paneldebatt som leddes av Eva Ohlstenius, regionchef för Företagarna Syd, togs flera exempel upp från verkligheten på vilka problem som svenska småföretagare kan möta inom EU idag. Men, som Eva Ohlstenius påpekade, företagarna i Sverige är i grunden positiva till EU, även om det finns mer att göra.

I den politiska debatten talas det ofta om att små- och medelstora företagen är viktiga för den framtida tillväxten. För att det ska bli verklighet måste också deras villkor bli bättre, både i Sverige och inom EU. Det visas inte minst av de problem som Intra Materialhantering har att hantera i Trelleborg.

Hur ska lärarnas löner sättas? Självklart ska lön efter prestation vara en grundprincip. När gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Trelleborg i början av förra året först kom med förslaget att låta elevernas prestationer ligga till grund för lönen väckte det mycket kritik. I det förslaget ville man utgå från hur eleverna förbättrade sig på de nationella proven och premiera de lärare som lyckades bäst.

Nu har förslaget omarbetats av nämnden. Förutom elevernas resultat på proven ska även lärarnas arbete inne i klassrummet bedömas, antingen av rektor eller någon som tagits in externt. Enligt gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande, Lars Hemzelius (FP), tar man i det nya förslaget in mjuka värden i bedömningen av lärarna.

När förslaget först kom väckte det som sagt mycket kritik, framför allt från fackligt håll. Nu har förslaget omarbetats till det bättre. Att ge bra lärare högre lön är viktigt för att höja yrkets status. Annars går det inte att locka bättre lärare till skolan.

Ska landsbygden få utvecklas och förändras eller ska allt vara som förr? Frågeställningen är ständigt aktuell på Söderslätt med alla sina byar.

Nu senast är det vinproducenten Håkan Hanssons byggplaner i Norra Grönby som upprör.

Det är ett fyrtiotal bybor som protesterar mot Håkan Hanssons planer på att bygga åtta till tolv hus tillsammans med någon form av torg med butik och lägenheter. I byggplanerna ingår en park på 10 000 kvadratmeter i anslutning till husen.

Som argument mot nybebyggelsen anger byborna bland annat att man ”vill behålla det lugn och den karaktär som kännetecknar byn i dag.” Man oroas också över den ökande trafik som de nya husen medför vilket i sin tur leder till ökad olycksrisk. En familj skriver också: ”Det vore förfärligt om en privatperson endast för egen vinning skulle få igenom detta.”

På engelska finns ett passande begrepp för bybornas protester – ”not in my backyard”, inte på min bakgård. Innebörden är att när kringboende protesterar eller överklagar planer på nyetablering är de ofta emot placeringen men inte själva verksamheten. Till exempel kan man höra: ”Gärna vindkraftverk men inte i närheten av mitt hus”.

Det är självklart att individens rättighet att yttra sig och överklaga är central i vårt samhälle. Men debatten går lätt överstyr när det handlar om etableringar runt den egna husknuten. Så borde det inte vara. Utvecklingen och framtiden borde vara öppen för diskussioner och möten där man kan ta upp var och ens önskemål. Att önska att allt var som förr och oroas över att någon annan tjänar pengar leder inte framåt.

Det är positivt om landsbygden kan få blomstra i harmoni med sin omgivning.

De markbundna tv-sändningarna strular i Kurland, en halvmil från Trelleborg. En enkät visar att alla tv-tittare har problem med frysningar och jättepixlar.

Det är märkligt att det inte går att se på tv utan problem i en så tätbebyggd region. Men så är det med teknikens digitala under. Fungerar det är allt perfekt, fungerar det inte är det helt åt skogen.

”Jag kan redan här lova att det blir förändring.” Det sa Lars-Olof Flink på senaste fullmäktigemötet i en debatt som berörde skolan i Trelleborg.
Tidigare moderaten och numera Söderslättspartisten lovade alltså att det kommer att bli förändring efter valet.

Visst, den politiska situationen kan se annorlunda ut efter valet men det är väljarna som har sista ordet. Inte Lars-Olof Flink.