På torsdagen nåddes en ny rekordnotering i förtidsröstningen i Trelleborg. Totalt inkom 161 röster på någon av de sex röstmottagningsplatserna i kommunen.

Totalt har nu 959 personer röstat i Trelleborg och förhoppningsvis blir valdeltagandet större än vid förra EU-valet för fem år sedan. Då röstade 8 609 trelleborgare vilket motsvarade knappt 30 procent av de röstberättigade.

Betydelsen av EU-valet har ökat den senaste tid så ett högre valdeltagande är att räkna med vid årets val. Men det är också en mycket låg målsättning, egentligen borde skamgränsen gå vid 50 procent. Så se till att rösta, och gärna i förtid för att vara säker på att din röst inte får konkurrens av något annat på valdagen.

I dag är det doktorspromovering i Lund. Doktorerna får sin lagerkrans och det skjuts en salut för varje institution, en salut som hörs över hela staden.

En extra salut borde också skjutas för den nya forskningsanläggningen ESS som med allra största  sannolikhet hamnar i Lund. I alla fall om man får tro utgången av det sena möte som hölls igår i Bryssel mellan forskningsministrar från femton olika länder.

Totalt ställer sig nu sju länder bakom en placering i Lund  vilket i praktiken innebär att ESS hamnar i Sverige även om finansieringen inte är klar. Ett land stödde Spaniens förslag och Ungern fick inget stöd.

Med ESS i Lund får hela regionen ett uppsving. Det är förvisso svårt att sia om framtiden men en satsning  i den här storleken – den största enskilda forskningssatsning i Sverige någonsin – kommer att få effekter som sprids som ringarna på vattnet över regionen.

Det finns en prognos som talar om att BNP skulle öka i Skåne med 0,08 procent. Framför allt skulle detta märkas i sydvästra Skåne. En redan het och expansiv region kommer att bli ännu hetare.

Det är bara att ladda en extra salut och fira i dag. 2018 väntas anläggningen stå klar.

På torsdagen ska forskningsministrar samlas i Bryssel för diskutera forskningsprojektet ESS. För tillfället finns det tre kandidater kvar, Bilbao i Spanien, Debreceen i Ungern och Lund. Det är mycket som står på spel för de inblandade parterna.

Beslut kan komma om var anläggningen ska läggas på torsdagens möte i Bryssel. Sveriges chefsförhandlare, Allan Larsson, är däremot lite osäker på om det verkligen blir så. Han menar att antingen bestämmer man sig för vilken plats som är den bästa för ESS eller så vill man att anläggningen ska ha full finansiering före beslut. Skulle man gå på linjen att finansieringen ska vara klar dröjer beslut. Hur länge är ytterst svårt att sia om. Det kan ta månader eller till och med år.

Skulle man däremot bestämma sig för placeringen är ett beslut att vänta på torsdagen, och då ligger Lund mycket bra till.

Skulle ESS hamna i Lund innebär det en stort uppsving, inte bara för forskningen i Sverige utan för hela regionen. Som ringarna på vattnet kommer ESS-effekten att spridas över Skåne, särskilt kommer detta att märkas i sydvästra Skåne.

En redan het och expansiv region blir ännu hetare. I den frågan är det viktigt att infrastrukturen fungerar tillfredställande. Trots en placering av ESS på Lunds nordöstra sida blir bra förbindelser till Trelleborg viktigt.

Motorvägsbygget söderut från Vellinge inleds till hösten och ett beslut om en utbyggd Trelleborgsbana med pågatåg ska tas senare i år. Skulle ESS hamna i Lund kan det till och med påskynda spårutbyggnaden till Trelleborg.

I förlängnigen kan en utbyggd väg 108 vara aktuell. Skulle länken mellan Lund och Trelleborg förbättras kan man verkligen börja tala om en sydskånsk triangel mellan städerna Malmö, Lund och Trelleborg. Är det någon politiker som vill ta tag i den bollen?

Fotnot. ESS står för European Spallation Socure och är en forskningsanläggning där man använder neutroner för att studera olika material.

”Inga idiotstopp. Inga anställningsstopp. Inga investeringsstopp. Inga lönestopp.” Det säger Jerker Swanstein (M), regionstyrelsens ordförande om nästa års budget för Region Skåne i Trelleborgs Allehanda.

Det är tuffa tider för kommuner och landsting som nu arbetar med nästa års budget. Med vikande skatteintäkter sviktar den kommunala budgetarna betänkligt.

För Region Skåne innebär detta att nästa års budget minskar med 1,2 miljarder kronor. För att undvika en skattehöjning väljer man att lägga en budget med ett underskott på upp till 375 miljoner kronor vilket låter sig göra om budgeten är i balans över en konjunkturcykel.

Trots underskottet kommer det innebära stora besparingar inom Region Skåne och det är inte lätta beslut att ta, det blir alltid någon som drabbas i andra ändan. Men att helt frysa verksamheterna är inte bra för framtiden, det drabbar både personal och patienter.

Därför beskedet från Jerker Swanstein om att inte blir några generella stopp är mycket sunt. Hoppas verkligen han håller vad han lovar.

Vid ett val kan väjarna lägga sin röst på ett parti, rösta blankt eller välja att inte rösta alls. Det är varje röstberättigad medborgares valfrihet. För politiker som ställer upp till val blir dock domen hårdare om man inte själv röstar. Det säger sig självt. Vill man ha en röst på sitt eget parti så får man också se till att själv rösta.

Sveriges Radio har gjort en granskning av de tidigare valen i Sverige till Europaparlamentet 1999 och 2004 och folkomröstningen om EMU 2003. Det visar sig att åtta procent av de totalt 366 politiker som kandiderar till Europaparlamentet inte har röstat vid något av de tidigare EU-valen.

Birgitta Sandblom från Trelleborg ställer upp i valet den 7 juni och är trettonde namnet på Junilistan. Enligt granskningen har hon inte röstat vid de tidigare valen till Europaparlamentet. Förvisso har insikten om parlamentets betydelse ökat de senaste åren. Men det fråntar inte den konstiga ekvationen.

Birgitta Sandblom uppmanar oss att rösta den 7 juni – det är bra – men själv har hon inte röstat vid de tidigare valen till parlamentet. Det är märklig valfrihet.

Så har EU-valet smygstartat. På onsdagen startade förtidsröstningen på sex platser i Trelleborgs kommun, varav tre i affärer. En ökad tillgänglighet för valet är mycket bra för demokratin.

En bidragande orsak till det låga valdeltagandet i förra EU-valet för fem år sedan sägs ibland vara det fina vädret den dagen. Jovisst, en ledig och solig söndag får ju inte gå till spillo trots att det är valdag. Men det är väldigt synd om valdeltagandet ska bero på vädrets makter.

Därför är det mycket positivt att folk kan rösta på fler platser denna gång så att förra valdeltagandet på knappt 38 procent kan slås. I förlängningen borde valet göras ännu mer tillgängligt med hjälp av nätet. Tänk bara på hur mycket enklare det har blivit att deklarera de senaste åren. Samma utveckling borde vara möjlig för att rösta, dock utan att säkerheten och integriteten äventyras.

I finanskrisens spår råder det en förvånansvärt stor politisk samstämmighet om att frihandel och entreprenörskap är bra. ”Alla pratar om det”, som Signhild Arnegård Hansen uttryckte det på Europaforum i Hässleholm på torsdagen.

Signhild Arnegård Hansen är ordförande för Svenskt Näringsliv och ville ha svar från politikerna på vad de vill göra för att öka tillväxten och säkra jobben i Europa. Hon tillade också att det finns protektionistiska tendenser i Europa vilket är oroande.

I panelen som fick svara på hennes frågor fanns politiker från höger till vänster, tre Europaparlamentariker och en riksdagsledamot.

Hillevi Larsson (S) är riksdagsledamot från Malmö och kandiderar även till Europarlamentet. Hon vill se stora investeringar i infrastruktur, framför allt järnvägar, i hela Europa. Det är bra för miljön och sysselsättningen, anser hon och vill även se att Sverige går över till euro.

Euro i Sverige vill Olle Schmidt (FP) också se. För att bekämpa protektionismen ska man använda den lagstiftning som finns inom EU, anser han.

Carl Schlyter (MP) vill inte se mer makt till EU. Finanskrisen är en bland annat effekten av en miljökris, menar han. Istället bör fokus vara på en hållbar utveckling och tillväxten ska ske genom en omställning till en förnyelsebar marknad.

Gunnar Hökmark var mycket bekymrad över en smygande protektionism. Han jämförde med 30-talets depression då man började hindra importen. Det är allvarligt då all export förutsätter import, anser han.

Den politiska debatten tände sedan till och handlade mycket om den svenska modellen, ska den exporteras till Europa, som Socialdemokraterna vill, eller ska länderna själva bestämma över sin arbetsmarknadspolitik.

Det finns dock gemensamma linjer tvärs över partipolitiken. Att klimatfrågorna är viktiga och att tillväxt är bra råder det numera en bred enighet om.

Kanske är detta en effekt av att politik i Sverige har fått en ny dimension, vi pratar allt mer om större sammanhang. Den europeiska scenen är numera en naturlig del av den politiska arenan i Sverige och hit har den kommit för att stanna.

Behöver EU gå in i socialpolitiken? Den frågan fick Joakim Palme under onsdagen på Europaforum i Hässleholm.

Joakim Palme är VD för Institutet för framtidsstudier som bland annat har till syfte att stimulera den offentliga debatten. Han pratade om behovet av en gemensam strategi inom EU för att klara av att försörja en alltmer åldrande befolkning.

Men om EU ska syssla med socialpolitik och bestämma över de olika ländernas välfärdssystem ville inte Joakim Palme ge ett rakt svar på. Han är forskare och pekade snarare på de problem som kommer i framtiden.

Kurvorna pekar brant uppåt, andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre ökar markant de närmaste femton tjugo åren. Följden blir att allt färre ska försörja allt fler. För att kunna lösa detta måste skattebasen breddas, med andra ord, det behövs fler skattebetalare som finansierar pensionssystemen.

För tillfället ser dessutom framtiden än mörkare ut. Den globala finanskrisen kommer att gå över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser, menade Joakim Palme. Joakim Palme ville dock lyfta fram ett positivt exempel med den nordiska modellen.

I Norden har vi haft en familjepolitik som uppmuntrat till två försörjare bland annat genom särbeskattning och en utbyggd barnomsorg. Det kan vara ett sätt för andra länder i Europa att få fler personer i arbete.

Alla länder i Europa har en akilleshäl som de själva är dåliga på att se, sa Joakim Palme. Man kan säga att vi är rädda att titta på våra egna system får då ifrågasätter man dem. Tittar man på Sverige finns det ett stort problem för närvarande, den höga ungdomsarbetslösheten.

Den svåra ekvationen i framtiden blir att allt fler ungdomar hamnar i ett utanförskap samtidigt som vi får en äldre befolkning som ska försörjas.

Vad blir då det politiska svaret? Partiledarna för Miljöpartiet och Vänsterpartiet, Peter Eriksson och Lars Ohly, fick chansen att ge sina visioner. Peter Eriksson lyckades så där, Lars Ohly inte alls. Peter Eriksson vill se att utbildningen i Sverige är mer integrerad med arbetslivet. På det viset skulle fler ungdomar komma ut i arbetslivet. Lars Ohly vill att den allmänna utbildningsnivån ska höjas totalt sett men pekade inte på hur det skulle lösa försörjningen av de äldre.

Tanken var att även socialminister Göran Hägglund (KD) skulle vara på plats. Hans plan kunde dock inte lyfta från Stockholm, det var synd.

Den 1 juli tar Sverige formellt över ordförandeskapet efter Tjeckien och inleder sitt halvår i den internationella politikens rampljus. Det innebär att statsminister Fredrik Reinfeldt ska leda arbetet i Europeiska rådet och de svenska statsråden får motsvarande roll i ministerrådet. Ett antal möten ska också hållas i Sverige med EU:s ministrar inom olika områden.

På Europaforum som hålls i veckan i Hässleholm var det under tisdagen regeringens dag. Europa-minister Cecilia Malmström (FP) presenterade sin bild av Sveriges EU-politik under de gångna tio åren. Därefter inleddes en frågestund med europaministern om det kommande ordförandeskapet. 

”Vad har ni för hemlig måttstock för att ni har lyckats med ordförandeskapet?” undrade moderatorn Rolf Gustavsson. 

”Det är långa processer inom EU. Ett avtal i Köpenhamn hade varit fantastiskt med det hänger inte på Sverige”, blev det något blygsamma svaret från Cecilia Malmström och syftade på klimatkonferensen i Köpenhamn i december. Hon kunde dock lova att regeringen kommer att sitta kvar.

Men den något blygsamma hållningen från Cecilia Malmström är inte konstig. För att det ska hända något under Sveriges ledning och för att vi ska sätta prägel på EU-politiken det närmaste halvåret krävs det mycket arbete, det väntar nämligen tuffa utmaningar.

I början av juni går hela EU till val och väljer ett nytt parlament. Därefter kommer en ny kommission att tillsättas. Framtiden för den nya konstitutionen, Lissabonfördraget, är i nuläget oviss; det återstår ytterligare en folkomröstning på Irland innan den är i hamn.

Andra utmaningar finns också med finanskrisen och ökande arbetslöshet. Sverige vill också driva frågor som handlar om klimatet och fortsatt utvidgning.

Lägg därtill oväntade händelser. Till exempel konflikten mellan Ryssland och Georgien som kom under Frankrikes ordförandeskap förra sommaren och gaskonflikten i vintras mellan Ryssland och Ukraina som skedde under Tjeckiens ledning. När sådana konflikter inträffar blir det Fredrik Reinfeldts uppgift att tillsammans med EU:s representant i utrikesfrågor, Javier Solana, företräda unionen vid möten med andra länder.

Men utmaningar är också till för antas och nu är det dags för Sverige att visa vad landet går för på den inter-nationella politiska scenen. Det blir ett spännande halvår.

Det är nu nästan exakt fem år sedan EU:s femton stater blev 25 i och med den historiska utvidgningen med tio nya medlemsländer, framför allt från det forna östblocket. Tre år senare tillkom Bulgarien och Rumänien.

Inför utvidgningen fanns många förhoppningar men samtidigt också farhågor. Hur gick det? På Europaforum i Hässleholm som inleddes igår presenterades en ny rapport, Europa efter utvidgningen, som Demokratirådet på Studieförbundet Näringslivet Samhälle genomfört.

Slutsatsen är tydlig: Utvidgningen är en framgång. Det gäller de tre olika områdena man undersökt, de europeiska institutionerna, den politiska agendan och utvecklingen i de nya medlems-staterna.

Innan utvidgningen fanns det farhågor om att den politiska beslutsprocessen inom unionen skulle hamna i ett dödläge och tappa kontinuitet. Så blev inte fallet. EU-kommissionen har kommit med ungefär samma antal förslag före som efter utvidgningen. Vad man också kan se är att effektiviteten har blivit bättre och att man haft en ökning av informella förhandlingar inför beslut.

I de nya medlemländerna har EU-medlemskapet gynnat den demokratiska utvecklingen positivt och motverkat korruption, framför allt i Bulgarien. I den nya gemenskapen har dessutom de nya länderna anpassat sig socialt; de uppför sig väl skulle man kunna uttrycka det.

Med andra ord, de pessimistiska tongångarna före utvidgningen var alltså obefogade. För en framtida utvidgning rekommenderar rapporten ytterligare förändringar inom EU. Det nuvarande Nicefördraget är inte en stabil grund på lång sikt utan Lissabonfördraget blir nödvändig om till exempel Turkiet och länderna på Balkan ska bli nya medlemsstater.

Det konstaterades att Sverige driver på i frågan om en framtida utvidgning. Det kan man inte säga om Frankrike och Tyskland. Moderatorn och journalisten Rolf Gustavsson avrundade presentationen med ett råd. Kanske borde rapporten översättas till franska och tyska också? Ett råd gott som något.