Seriesegern är nu ett faktum efter vinst mot Cyrus i Jönköping! Segersiffrorna skrevs till 36-21. Nu ska vi snart stanna i Värnamo och fira med skräpmat, det kan vi väl vara värda?
Hoppas ni har det bra hemma i stugorna! Hälsningar från damlaget.
We’re going up up up up
Så sjöng Loreen i globen och kammde hem vinsten i Melodifestivalen. Jag är inget stort fan av spektaklet, men jag gillar den låten, inte minst passar titeln och ovan stående ord perfekt för tillfället. Några timmar innan Loreen fick ta emot publikens jubel inför ett fullsatt Globen, fick ett handbollslag i Trelleborg också stående ovationer. Publikmängden var lite mindre, men lika entusiastisk. Runt 400 (!) personer kom och stöttade oss i den viktiga matchen mot Pandora i lördags, ett stort TACK till alla er som var på plats och bidrog till en härlig stämning.
Inför matchen i lördags var vi i teorin redan klara för division ett, men trots det var vi väldigt angelägna om att vinna. Kanske beror det på att vi vill visa att vi förtjänar en plats i ettan och att vi kan vinna viktiga matcher. Pandora är ett bra lag och som med lite flyt hade nått en kvalplats. Vi visste på förhand att det skulle bli en tuff match, inte minst för att vi hade satt press på oss själva. Vi hade ju redan planerat att fira att vi definitivt var klara för avancemang i form av T-shirtar med trycket ”allsvenskan nästa” på, restaurangbesök, fest och utgång. Allt detta hade blivit förstört om vi förlorat (åtminstone inte lika kul), så vi var nervösa. Första halvlek gick bra både framåt och framförallt bakåt och vi ledde med 12-6 i halvlek. I andra halvlek blev deras försvarsspel mer offensivt och det gav resultat, vi missade allt framåt. Som tur var fortsatte vi spela bra bakåt och jag hade en bra dag mellan stolparna, så trots att vi förlorade andra halvlek med 5-8 (vilka siffror) så kunde vi motta publikens jubel och lyckokänslorna bara spirade. Vi sprang runt och var helt tokiga och det blev kramkalas utan dess lika med varandra, vänner och familj- MÄKTIGT.
Efter matchen samlades vi tjejer, våra tränare, damgruppen och några styrelsemedlemmar på en restaurang i Trelleborg och åt och drack gott. Det bjöds på fina tal och stämningen var på topp, tack HBK. Efter maten stack vi hem till Anna B för lite mer firande och därefter var det dags för utgång och vi blev behandlade på ett kungligt sätt med eget bord och skumpa som stod på kylning, tack Martin! Hejaramsorna sjöng vi för fullt och sedan dansade vi in på småtimmarna, en helt oförglömlig kväll/natt, tack tjejer!
På söndag är det dags att än en gång besöka Småland och närmare bestämt Jönköping. Förra gången vi var i Jönköping mötte vi HF Jönköping och det var första matchen med Dejan och det blev en lyckad match med vinst för oss. Denna gången står ett annat lag för motståndet, nämligen Cyrus. Cyrus som redan är klara för degradering har inte mycket att spela för, men kanske ändå är sugna på att sätta käppar i hjulet för oss. Vi vill (ska) ytterst gärna vinna även den matchen, då det i sin tur innebär att vi vinner hela serien. Anderstorp ligger tätt inpå och är sugna på att ta hem serien de med. Vinner Anderstorp mot Åstorp på bortaplan imorgon innebär det mer press på oss, då måste vi också vinna. Som tur är har vi bra målskillnad med 24 plusmål på Anderstorp, så de måste vinna stort om de vill gå om oss. Dock tror jag att det blir en tuff match för dem imorgon, då Åstorp säkert är sugna på att knipa tredjeplatsen före Helsingborg. Det är därmed ytterst spännande ända in i slutet i division två södra!
Jonna och Linnea firar
Dajana är galet glad
Ha en underbar helg allesammans!
/Evelina
För fem månader sen spelade Trelleborg HBK elits damlag sin första seriematch någonsin. Det var i Ystad och Pandora stod för motståndet. Målsättningen för säsongen var att vinna serien och därmed avancera till division ett. Matchen mot Pandora gick som vi hade hoppats på och vi kunde ta med oss två poäng hem till Trelleborg. I omklädningsrummet efter matchen firade vi storstilat med sång och skumpa (pommac) och vi var på väg mot vårt mål. Imorgon är det så dags att möta Pandora igen och vinner vi så är vi definitivt klara för division ett och på god väg att även vinna serien! Därmed är matchen av yttersta vikt och vi hoppas på att vår kära publik som stöttat oss under säsongen kommer även imorgon och förhoppningsvis får fira vårt avancemang tillsammans med oss. Ni som brukar vara på våra matcher, ta med ett par vänner och visa att vi Trelleborgare är grymma på att heja!
Pandora lär komma taggade till matchen imorgon de med, då det fortfarande finns en liten chans för dem att ta en kvalplats. Dock är chansen väldigt liten, eftersom de måste vinna både mot oss och Dalhem, samtidigt som lagen ovanför dem måste förlora stort i sina resterande två matcher.
Läget i laget ser okej ut, dock har vi en del småskavanker som kan ställa till det för oss. Linnea ramlade fel i kamp om bollen i senaste matchen mot Kävlinge och hennes vänsteraxel är skadad. Linnea har vilat från handbollsträning i veckan och vi hoppas innerligt att hon kan spela imorgon, men det ser illa ut. Sofia var hemma från gårdagens träning med feber och jag är inte säker på att hon hinner bli frisk till matchen. I övrigt ser det ganska bra ut, men det känns att vi är i slutet på säsongen, då vi alla känner oss ganska slitna. Men det kommer vi inte känna imorgon, då alla är riktigt taggade att spela match.
Så här såg det ut efter första vinsten, så ska det se ut imorgon med!
Ha en härlig fredag och ladda upp rejält inför matchen imorgon, det tänker åtminstone jag göra. Matchen börjar 15.00, kom i god tid så att ni får bra platser 
/Evelina
Hej!
Ville bara uppdatera er om resultatet, så att ni kan fokusera er på lördagskvällens olika händelser Det blev vinst med 27-23. Återkommer med en längre redogörelse imorgon eller på måndag.
Ha en fortsatt trevlig afton!
/Evelina
Hej!
Vilken härlig dag, solen skiner och vårblommorna börjar så smått smyga sig upp ur jorden. Vädret påverkar en på så många sätt och när solen skiner känns allt mycket bättre. Vill ta tillfället i akt att gratulera mina kära vän Kajsa, som idag fyller 23 år. Jag hoppas att vädret är lika fint i Stockholm, så att hon kan sitta ute och ta en födelsedagsfika och äta prinsessbakelse som hon gillar.
På tal om vänner, min sambo och jag fick igår besök av två av hans goda vänner. Båda två har själv spelat handboll och vi pratade om hur kul det är med lagidrott (speciellt handboll då såklart). Det är ett utmärkt sätt att träffa nya vänner om man flyttar till en ny stad, det gemensamma intresset bidrar ofta till att man kan utveckla en relation ganska snabbt och lätt komma in i gemenskapen. Det är en speciell känsla att vara en del i något större än en själv, man vinner tillsammans, man förlorar tillsammans och känslorna som uppstår i de olika situationerna blir lättare att hantera och förstärka med hjälp av sina lagkamrater. Flera av mina närmsta vänner är antingen gamla eller nya lagkamrater. Det blir en ”annorlunda” livsstil när man sysslar med idrott på en seriös nivå, man tränar mycket och man kan/ vill inte missa en träning för att hitta på något med sina vänner, det leder till att man kommer nära sina lagkamrater, dels för att de är i samma situation samt att man spenderar mycket tid tillsammans.
Om två timmar är det samling för damlaget på Södan, för att sedan styra kosan mot Kävlinge, 15.30 är det dags för match. Vi ställs mot ett Kävlinge som slåss för att slippa nedflyttning och har därmed också press på sig att vinna och på så sätt också en större vilja att vinna, än om matchen hade varit ”betydelselös” för deras del. Så det gäller, som vanligt, för oss att vara på tå från början och inte underskatta vårt motstånd. Vi vann ganska övertygande mot dem i omgång tre med 32-18, men det var på hemmaplan och det är alltid en fördel. Korsbackahallen, som är Kävlinges hemmabana är ingen personlig favorit, mest pga. att de lag jag spelat med sen jag började alltid haft svårt för Kävlinge borta, men idag blir det ändring på det!
Ha en härlig dag i solen! Själv ska jag gå loss på diskhögen som vuxit sig omotiverat stor, men med bra musik i öronen ska det nog gå vägen
/Evelina
Hej!
Division två södra är inne i ett avgörande skede, endast ett fåtal matcher återstår att spela för respektive lag. I toppen av tabellen är det vi, Anderstorp, Helsingborg och Åstorp som ser ut att göra upp om de platserna som kan leda till avancemang till division ett. De två lag som kommer etta och tvåa går direkt upp, medan trean och fyran får kvala. Det ser bäst ut för oss och Anderstorp, som för tillfället ligger etta respektive tvåa. Vi har lika många poäng, därmed är det viktigt med bra målskillnad, vilket kan komma att avgöra vem som vinner.
Vi bättrade på vår redan goda målskillnad igår genom att vinna med 42-12 mot HK Malmö. Vi gick ut i ett bra tempo direkt från start och öste in mål. I halvlek hade vi gjort 20 mål och de endast sex stycken. Vi fortsatte med det tempot matchen igenom och lyckades göra hela 22 mål i andra halvlek. Jag är nöjd över att vi lyckades bibehålla skärpan och tempot matchen igenom, trots att vi var överlägsna. Jag är imponerad av malmöspelarna som ändå kämpade matchen igenom och förlorade med flaggan i topp! Jag kommer inte ihåg exakt alla målskyttar från igår, men målbäst blev Jenny Lundahl och Dajana med åtta mål var.
Gårkvällen spenderades hemma hos vår alldeles egna gladiatorutmanare Dajana Jovanovic. Det var riktigt häftigt att se henne kämpa mot de stygga gladiatorerna och hon gick ju vidare till semifinal! Om ni mot förmodan missade programmet så går det att se på TV4play.se, rekommenderats starkt.
I veckan som kommer står tre handbollsträningar på schemat och på lördag fortsätter vår kamp för serieseger i form av match mot Kävlinge på bortaplan.
Ha en fortsatt bra kväll!
/Evelina
Hej!
Under veckan som gick ställde vi in samtliga träningar, detta pga. att nästan samtliga spelare var hel- och halvkrassliga. Jag själv har haft en släng av ordentlig förkylning, men är på bättringsvägen. Vi har förmodligen smittat varandra i laget, för de flesta har haft liknande åkommor, dock med olika ”svårighetsgrader”. Idag var därmed den första träningen sedan den retliga förlusten mot Helsingborg. De flesta var på träningen idag, inklusive Angelica och Anna Hefvelin Dahlberg, som båda varit sjuka under en längre period. Kul att ha dem båda tillbaka!
Nu börjar det dra ihop sig mot slutspurten i serien, endast fyra matcher återstår för vår del (HK Malmö, Kävlinge, Pandora och Cyrus). Nu gäller det för oss att träna på bra i veckan, så att vi kan göra en bra match och glömma nederlaget senast. Vi har mycket att bevisa vad gäller attityden och viljan, något som vi inte visade tillräckligt av förra matchen. Det ska se ut som det gjorde mot Anderstorp varje gång vi ställer oss på banan, den glöden och glädjen vi visade där är ofta det som avgör en match. Saknas den glöden kan man förlora mot lag som egentligen är sämre än det egna laget, det har vi bittert fått erfara ett par gånger under säsongen.
Imorgon ska jag spendera dagen på Södan, då det är dags för ”Fun Camp” för de lite yngre sportlovsfirarna. Jag och Olivia från flickor- A är ansvariga för handbollsträningen, vilket innebär att det kommer bli väldigt lyckat
Sov gott!
/Evelina
Hej.
Förmodar att ni redan är uppdaterade på hur matchen mot Helsingborg gick, dels pga. min frånvaro här samt att det står att finna i måndagens allehanda. Jag hade dessutom egentligen lovat er att skriva inför matchen i lördags, men eftersom det länge var oklart vilka spelare som stod till förfogande pga. sjukdom (mig själv inräknad) så avstod jag från det inlägget.
Okej, till det mer väsentliga: matchen i söndags. Vad hände kanske ni undrar? Ja, det undrar jag med. I mångt och mycket var det en matchbild som liknade den mot Anderstorp, skillnaden var att vi inte ledde med 6 mål i halvlek, vi låg istället under med två. Första kvarten var klockren försvarsmässigt, mina lagkamrater jobbade exemplariskt framför mig, samtidigt som jag knep det mesta som smet förbi dem. Vi ledde med ett par mål, men Helsingborg kom ikapp och vi lyckades inte göra några mål. De fick några lätta mål på kontringar och plötsligt var de förbi oss i målprotokollet. Jag var riktigt förbryllad och besviken, för spelar man så bra bakåt, borde vi haft ledningen i halvlek.
I pausvilan bestämde vi oss för att gå ut i andra och ta hem matchen, problemet var bara att vi inte vaknade till liv förrän det återstod tio minuter av matchen. Början av andra halvlek var bedrövlig, Helsingborg fick tre snabba mål innan vi ens fattat att matchen blåsts igång igen. Vårt anfallsspel var fantasilöst, stillastående och det mesta gick stolpe ut. Rädslan över att förlora blev större än viljan att vinna och vi hade inget att sätt emot. Vi tog avslut i helt fel lägen, vi tappade bollar till höger och vänster och det resulterade i att de kunde kontra mot oss. Som mest låg vi under med 25-15 och jag undrade hur vi hade lyckats slå Anderstorp helgen innan.
De sista tio minutrarna spelade vi som vi borde gjort hela matchen, med hjärta och vilja. Vi knappade in på deras försprång och var som närmst fyra mål efter och det märktes att de började bli nervösa. Men tyvärr kom rycket försent och de höll undan och vann tillslut med 30-24.
Jag skulle kunna skylla förlusten på att flera av oss var krassliga och att vi saknade spelare. Och visst, kanske hade Dajana och Elsa kunnat vara de avgörande faktorerna, men vi borde ha vunnit med det laget vi ställde upp med.
Nu är det helt upp till oss själva hur det ska gå framöver. Vi har bestämt oss för att ”ta en match i taget”. Denna underbara klyscha som faktiskt alltid är bra. Utifrån vår nuvarande placering i tabellen är det lätt att börja sväva iväg och snudda vi ord och tankar som ”serieseger”, ”division ett” osv. Men matcherna som är kvar ska spelas och med det spel vi visade upp senast ska vi inte ta ut någonting i förväg. Det gäller att ge allt varje träning och varje match hädanefter, för det är nu det gäller!
Ha en trevlig Alla hjärtans dag, ta det lugnt med chokladen
/Evelina
Hej alla!
Sitter just nu i Serresjöskolans idrottshall och inväntar klass 2B. Utanför pågår snöbollskrig ackompanjerat av glada skratt och höga skrik.
Mitt arbete med att träna skolungdomar i handboll å klubbens vägnar fortsätter. Förhoppningarna är att så många klasser som möjligt från åk 2-6 anmäler sig till ”lilla VM” som vi arrangerar på sportlovet v.8 och därigenom att fler barn och ungdomar söker sig till klubben. Det är ett givande arbete med härliga ungar, men stundtals också väldigt krävande. Jag har en nyvunnen respekt för alla lärare, då vissa klasser och elever kräver en sannerligen fast hand och det gäller att ha ett stort tålamod.
På damlagsfrontet intet nytt.. Träningen igår var inställd pga. att herrjuniorerna spelade match. Trist att missa en träning, särskilt med tanke på att vi fortfarande inte gjort så många träningar tillsammans med Dejan. Men trots inställd träning låg vi inte på latsidan, vi styrde istället kosan till gymmet och satte ihop ett cirkelträningspass. Det var jobbigt vill jag lova, men himla roligt också. Ikväll blir det dock handbollsträning, såvida vädret inte ställer till det vill säga, vi har ju både tränare och spelare som kommer från Lund och Malmö.
På söndag är det dags för match mot Helsingborg på bortaplan, jag hoppas att snön inte ställer till det för oss då. Matchen mot Helsingborg är även den av ytterst viktig karaktär, det är ett kompetent lag och kan säkerligen sätta käppar i hjulet för oss om vi inte är på topp. Vi kommer dock stärkta från segern mot Anderstorp senast och vi är sugna på mer! Återkommer på lördag med lägesrapport om truppen inför matchen på söndag.
Ha det bra och ta det lugnt i snön!
/Evelina
Hej!
Jag har befunnit mig i ett lyckorus sedan i lördagseftermiddag. Alla våra förhoppningar infriades eftersom vi lyckades slå Anderstorp! Till er som inte var på plats: ni missade en riktig rysare! Matchen innehöll allt som en seriefinal ska innehålla: snygga räddningar, vackra mål,kamp och framförallt spänning.
Vi började matchen på bästa sätt, med ett kanonförsvar och ett bra anfallsspel. Tidigt i matchen ledde vi med 5-1 och det mesta gick vår väg. Plötsligt vände det och de kom ikapp till fem lika. Men vi svarade och drog iväg till 15-9 i halvlek. Då började jag verkligen tro på en seger. Men som ni vet, det svänger snabbt i handboll, vi har ju inte glömt polenmatchen i EM. Lika bra som vi började första halvlek, lika dåligt startade vi andra. Vi lyckades inte göra mål de första 10 minuterna, allt medan de började sätta sina lägen. Innan vi hunnit vakna till liv stod det 18-17 till dem! Då började jag bli nervös och frustrerad och tänkte faktiskt att nu är det kört. Men vi bet ihop och kämpade som djur, publiken hejade allt vad de kunde för att hjälpa oss. Det gav utdelning och Anderstorp gjorde bara ett mål till, medan vi prickade in fem härliga mål och matchen slutade 22-19.
Tänk er känslan när hela publiken står upp och applåderar, du ser dina nära och kära på läktaren och lyckan är total. Nu kanske ni tycker att jag överdriver, det var ju trots allt bara en seriematch i division två.. Visst, det var ingen EM-final, men efter allt som hänt den senaste tiden med tränarbyte, förlust mot ett sämre lag och dessutom förlust mot Anderstorp i bortamatchen, ville vi bevisa för oss själva att vi är seriens bästa lag när vi spelar som ett och kämpar för varandra!
Jag är otroligt stolt över mina lagkamrater och mina tränare att vi aldrig slutade kämpa och denna seger var sannerligen en gedigen laginsats. Nu tar vi hem hela serien!
Tack till alla er som stöttade oss från läktaren, ni anar inte hur mycket det betyder för oss att ha er där Tack också till alla er som jobbar runtomkring matchen, ni gör ett kanonjobb!
Ha det bra!
/Evelina
Evelinas utkast
Trelleborg HBK:s målvakt och lagkapten Evelina Andersson bloggar om hur laget kämpar tillsammans i med- och motgång vid matcher och träningar. Bloggläsarna får också chansen att lära känna spelarna på ett mer personligt plan.
